Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex årskursnioelever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig på intervjuer där respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. Därefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild räkning i läroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallärare då även kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lärare i små undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild räkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svårigheter för dem att dra några slutsatser kring huruvida undervisningen har påverkat deras möjligheter att minst uppnå betyget E..

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag på den svenska marknaden satsar på muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens påverkan på konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar även vad som gjorts i andra länder när det gäller vårt valda område. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn på frågan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att själva formulera sina svar och därmed återspegla mer av sin egen kunskap på området.

Syftet med detta examensarbete var att med hjälp av varierad undervisning förbättra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angående hur de upplevt det varierade undervisningssättet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. Frågor som ställts är hur En till En undervisning påverkar arbetet i olika skolämnen och vad det är för kunskaper lärare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lärarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrån skolans förutsättningar och vision. Fokus i undersökningen ligger på att få kunskap om hur detta kan göras på bästa sätt.

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

During the 17th century the production and distribution of printed works increased in Stockholm and Uppsala. However, all works that the publisher wanted to print, did not reach the reader. This thesis aimed to show when, where and how printed books and dissertations did not reach the reader. To achieve this aim, aspects of several well known models showing systems of book production and distribution were combined and adapted to suit Swedish conditions in the 17th century. This combined model focused on processes of selection and was presented and used as a theoretical approach.

Vilka är problemen för elever med matematiksvårigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad elever med matematiksvårigheter tycker är svårt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i ämnet skall se ut. Jag tittar även på vilka arbetssätt och undervisningsmetoder deras lärare/speciallärare använder sig av. I mitt arbete har jag gjort både en enkätundersökning bland elever i år åtta samt intervjuer av lärare. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklärare/speciallärare har jag tagit reda på hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar på, att det råder en samsyn bland skolans lärare och speciallärare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nå bästa resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning där den muntliga kommunikationen är viktig.

Islam är Sveriges näst största religion och därför är det väldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin begravning utförd, efter-som alla har rätt till en värdig begravning. Uppsatsen uppmärksammar att det finns stora olikheter i hur man förhåller sig till och tolkar de muslimska begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta när man ska utforma en muslimsk begravnings¬plats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska begravningsplatserna på främst Östra kyrkogården i Malmö. I en undersökande jämförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förändring av gravarnas utformning, där de från 1980-talet är enkla och avskalade medan gravarna från 2000-talet har en stor variation av både gravstenar och dekoration på gravarna. Muslimernas begravningstraditioner säger bland annat att det från ett dödsfall endast får ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte får kremeras samt att begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven så att ansiktet är vänt mot Mecka.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen.Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.