Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för och belysa hur Àktenskapsmigrerade kvinnors identitetsarbete och integrationsprocess upplevs, det vill sÀga den samtidiga och ömsesidiga process dÀr identitet och integration pÄverkar varandra. En avgrÀnsning gjordes till att fokusera pÄ kvinnor som migrerat frÄn Thailand till Sverige pÄ grund av en relation med en svensk man. I studien har motivet till migration uteslutits pÄ grund av att det redan finns forskning som förklarar varför migration Àger rum och vilka fak-torer som Àr involverade. Studien Àr kvalitativ och datainsamling har skett via intervjuer genomförda med hjÀlp av en intervjuguide. Att pÄbörja en kÀrleksrelation och ingÄ Àktenskap Àr en omvÀlvande hÀndelse i en mÀnni-skas liv och migration och integrering i ett nytt land innebÀr anstrÀngningar för individen.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser pÄ sitt uppdrag med att frÀmja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier pÄ 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som anvÀndargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan frÀmja integrering eftersom det bjuder in till bÄde dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det Àr möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker pÄ biblioteket..

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning bestĂ„r i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svĂ„rt för mĂ„nga av dem att komma in i det svenska samhĂ€llet i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att mĂ„nga av de riskerar att hamna utanför samhĂ€llets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhĂ€llet. Det hĂ€r fenomenet Ă€r fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjĂ€lpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg Ă„t riksidrottsförbundet (2003).

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

The purpose of this essay was to analyze if and how teenagers think about immigrants and Swedes, the relationship between them and to find out where these thoughts originate from. The essay consisted of four main questions; do the teenagers think in terms of immigrants and Swedes? How do the teenagers reason in terms of who is an immigrant and who is Swedish? What do they think about the relationship between immigrants and Swedes? Where do these opinions originate from?The study was based on eight interviews conducted with teenagers born in 1987. Our conclusion of the study was that it is not easy to determine who is Swedish and who is not. It was clear in this study though that looks and behaviour were utterly important.

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

The aim of this essay is to examine how educated immigrants from former Yugoslavia are experiencing the Swedish labor market and if they feel that there are factors that complicate their ability to establish themselves in the Swedish labor market. We have also examined whether and if so, how their status has changed in connotation with the move to Sweden. The method we have used is a qualitative interview study where we asked questions from a semi-structured interview guide. We chose to make use of both previous research and a number of analytical tools for using these to interpret inequality and discrimination that exist in the Swedish labor against educated immigrants. The results presented four factors that our respondents perceive contribute to difficulty in establishing themselves in the Swedish labor market, these are: contacts, name, validation and trainee post.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lÀrare anvÀnder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats Àr att tillfrÄga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjÀlper dem att lÀra sig svenska och som engagerar och gör att de anvÀnder sprÄket. De metoder jag anvÀnder Àr gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött mÄnga olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlÀttar förstÄelsen och tillÀgnandet av sprÄket. Det som hjÀlper dem mest och som gör att de lÀr sig svenska och att kommunicera Àr lÀroboken. .

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de vÀljs och hur lÀrarna vÀljer att arbeta med dem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor observerade vi undervisning hos fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. De texter som lÀrarna anvÀnde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lÀrarna som vi genomförde. I vÄrt resultat har det framkommit att de intervjuade lÀrarna anvÀnder texter med tre olika ursprung: lÀroböcker, lÀrares eget skapande samt sÄdana som Àr skapade utanför skolans vÀrld. Det var de sistnÀmnda som i vÄr undersökning gav lÀsarna den bÀsta möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehÄllet och gav möjlighet till kritiskt lÀsande. Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lÀrarnas instÀllning om textens sprÄk respektive innehÄll, val av metod och tillgÄng till planeringstid. Annat som framkommit Àr att lÀrarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner pÄverkar sÄvÀl val som arbetssÀtt.

Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frÄgor vÀcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om pÄ nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om Àldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhÀllet. Begreppet ?Àldre invandrare? syftade pÄ personer födda före 1954 dÄ dessa personer kulturmÀssigt var de Àldre i patientgruppen pÄ RKC. Studien behandlade bÄde mÀn och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyserades dÀrefter ur teoretiska utgÄngspunkter om identitet och kris.

Denna studies syfte Àr att se pÄ rörlighet pÄ arbetsmarknaden utifrÄn ett individperspektiv och hur vÀgledning kan vara till stöd pÄ individnivÄ. De frÄgestÀllningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vÀgledning och utbildning. UtifrÄn dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar Àr att vÀgledning kan pÄverka individers rörlighet pÄ arbetsmarknaden och att vÀgledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.