Syftet för denna uppsats Àr att utreda och undersöka vad det krÀvs i ett ledarskap för att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden. Fokus för studien Àr att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anstÀlld samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att fÄ in funktionshindrade pÄ arbetsmarknaden.Studien har Àven i syfte att bidra till den i nulÀget begrÀnsade forskningen kring Àmnet.Telefonintervjuer med chefer och bitrÀdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivÄ behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. UtifrÄn studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbÀttra utbildningen för cheferna..

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebÀr för individen. Studiens syfte Àr att förstÄ hur studenter pÄ högskolenivÄ ser pÄ de krav pÄ arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus pÄ begreppet anstÀllningsbarhet.FrÄgestÀllningarna berör individernas syn pÄ anstÀllningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt pÄ anstÀllningsbarhet. Arbetet Àr kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av Ätta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien anvÀnder Àr Sennetts (2007) kritiska reflektion pÄ individualiseringen, Allvin m.fl.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utlÀndska medborgare procentuellt Àr överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstÄ varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat nÀrmare pÄ olika teorier som förklarar varför vissa mÀnniskor blir kriminella. För att fÄ en bÀttre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med tvÄ invandrare som hamnat i kriminalitet, och jÀmförde deras egna Äsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berÀttelser, men det Àr dock svÄrt att dra nÄgra slutsatser med endast tvÄ intervjuer som underlag. Resultatet talade ÀndÄ för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en mÀnniska vÀljer..

Bakgrund- Äldre invandrare utgör en stor grupp av den svenska befolkningen. Idag finns det cirka 170 800 immigranter som Ă€r 65+ Ă„r gamla, men deras antal berĂ€knas att öka framöver. Äldre relativt nyanlĂ€nda invandrare har pĂ„ grund av sin höga Ă„lder svĂ„rare att stĂ€lla om till en ny kultur. Psykiska stressreaktioner och ohĂ€lsa hos dessa mĂ€nniskor skapar behov av sĂ€rskild vĂ„rd och omsorg. Syfte- Syfte med litteraturstudien Ă€r att belysa Ă€ldre invandrares upplevelser av vĂ„rden i Sverige.

Sammanfattning: Avhandlingen initieras med observationer om utveckling i lön samt sannolikhet för arbetslöshet under en individs arbetsliv pÄ den svenska arbetsmarknaden. Dessa föranleder hypotesen att utfallet pÄ arbetsmarknaden i termer av individens sannolikhet till anstÀllning kan förklaras av hur löner varierar med produktivitet. I syfte att undersöka om en sÄdan hypotes kan ha substans gör dÀrefter en kort inblick i en tidigare rapport i ett nÀrliggande omrÄde, dÀrefter görs en mer grundlig undersökning av den svenska arbetsmarknaden.För att hitta vidare indikationer pÄ om hypotesen kan göras mer trovÀrdig eller bör förkastas utvidgas dÀrefter undersökningen till att studera 15 europeiska lÀnder. Ansatsen Àr modellera utfallet pÄ arbetsmarknaden som en funktion av hur spridning i löner ser ut i förhÄllande till spridning i tre förmÄgor som antas vara förknippade med produktivitet.DÀrefter nyttjas olika mÄtt pÄ spridning i lön i försök att identifiera den del av lönefördelningen dÀr löner eventuellt inte varierar fritt i proportion till produktivitet, och för vilken del av lönefördelningen som en förklaringsmodell av ovan beskriven karaktÀr kan vara lÀmplig.Slutligen undersöks Àven om spridning i lön samt spridning i de förmÄgor som antas korrelera till produktivitet Àven kan förklara sysselsÀttning och arbetskraftdeltagande, och vilka implikationer det i sÄdant fall kan ha pÄ analysen av resultaten..

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgrÀnser för hur lÄng tid mÀnniskor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnÄtt maximal tid i sjukförsÀkringen blev man utförsÀkrad och fick ett erbjudande att gÄ ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet gÄr ut pÄ att kartlÀgga individernas arbetsförmÄga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet Àr det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik frÄn arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan visar dock att det Àr en ganska stor del som gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen efterÄt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som pÄverkar möjligheten för deltagare att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handlÀggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera nÄgra sÀrskilda faktorer eller förutsÀttningar som avgör om deltagare i programmet gÄr vidare mot arbetsmarknaden eller gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

The main aim of this paper is to illurninate how a group of immigrants meet the publiclibrary in Sweden. I have chosen to discuss Iranian immigrants' meeting with the publiclibrary in BorÄs. The investigation (qualitative interviews and inquiries) has taken placein the public library of BorÄs and partly in a local library with high density of immigrants.A theoretical perspective deals with the case study of dual marginality, where theconception of the "Marginal Man" or "The Outsider" is central. I have indicated how theprevious authors have considered this problem, to live on the verge between twodifferent cultures and how individuals react on it.The interviews and inquiries answered by Iranian immigrants are the most importantmaterial in this investigation and the result of them is connected to the theoreticalperspective and a discussion, what it means for the public library..

Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

Varje Är kommer mÄnga invandrare frÄn olika lÀnder runt om i vÀrlden till Sverige med olika sprÄk, kultur, synsÀtt och traditioner. Detta medför kommunikationsvÄrigheter i mötet med myndigheter sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utlÀndska förÀldrar inom barnhÀlsovÄrden. Arbetets metod Àr en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades Ätta BVC distriktssköterskor vilka hade lÄnga erfarenheter inom barnhÀlsovÄrden.  Distriktssköterskorna valdes frÄn tre vÄrdcentraler inom invandrartÀta omrÄden.