Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

The public sector in Sweden outsources its core business to a very large extent, whileinsisting on running its IT operations internally in a traditional way. IT as a service ingeneral and cloud computing in particular has become incredibly popular in recentyears, offering cost efficiency and greater ability for the business to concentrate on itscore activities, which is why it should be a promising alternative to the traditional wayof running IT internally. To achieve an understanding of why IT as a service has yetto take off in the public sector, a study of its use of IT/IS, what the effect of IT as aservice is, and the opportunities and challenges that cloud computing represents, isnecessary.The study, which was conducted using a qualitative hermeneutic approach, was initiatedby a literature review, followed by six in-depth interviews with five respondents,all of which hold many years of experience in the area. The outcome of the interviewsindicated that IT as a service should represent a promising and feasible way of reachinghigher levels of cost control, and a greater focus on core activities. Furthermore,the results indicated that Swedish legislation along with a high level of businesscomplexitymight be reasons for the low amount of IT as a service in the public sector.Through careful analysis and examination of the business? current situation, as well ascomprehensive knowledge of Swedish legislation with regards to the implications ofLagen om offentlig upphandling, the public sector can avoid IT as a service becomingmore expensive and more complicated than necessary, and achieve cost efficiencyalong with a greater focus on its core activities through it.Future research could examine the possibility of a framework for the integration ofcloud services within the public sector?s IT/IS environment, and whether there is aspecific size of a cloud implementation at which it?s more cost efficient to go withtraditional IT operations..

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo.

This report aims to identify and categorize suitable audit users and furthermore establish with values these users experience. The aim of the report has been fulfilled by analyzing interviews carried out with several companies using audits as a part of their risk management process. In addition to this, theories concerning management have been studied..

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svårigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mål. Då det inte finns ett entydigt mål, finns det inget attmäta prestationer mot, vilket gör det svårt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sägs inte ha samma problem och där är formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning på senare tid som visar på att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel är hur bonussystem börjat utformats inom sjukvården, enbransch som främst skötts i offentlig regi i Sverige. Då offentliga verksamheter anses ha haft svårt attutforma ett belöningssystem, ställde vi oss frågan ifall ägandeform inverkade på de belöningar somges på ett sjukhus.

Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat fastställa arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Detta genom den så kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom åren begränsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmän rättsgrundsats. Det är arbetsgivarna som beslutar om en anställning är aktuell likväl som de fattar beslut om en uppsägning. Inför sådana beslut måste dock arbetsgivarna ta hänsyn till olika rättsfrågor beroende på om det är inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begränsning för arbetsgivarens fria anställningsrätt.

Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn.

En idé har väckts, en idé om att skapa sitt egna unika vertikala vindkraftverk som skall gynna intressenter som vill spara pengar på sin el förbrukning. I det här arbetet kommer ett mindre vertikalt vindkraftverks komponenter att presenteras och hur de har utarbetats gentemot beställarens krav och önskemål. Arbetet startade med en informationsinsamling som gav information och kunskap om kommande delarna i arbetet. Denna information har sedan utarbetats inom produktutveckling, analyser och CAD modelleringar för att sedan kunna konstruera komponenterna..

En studie av konsumenters engagemang i premiepensionsplaceringar har genomförts främstmed hjälp av semistrukturerade intervjuer med både konsumenter och försäkringsmäklare. Kundens beslutsfattande står i denna situation under påverkan av ett flertal aktörer påmarknaden, där den centrala aktören är Premiepensionsmyndigheten och dessintressenter/nätverkspartners. Detta märks framför allt i det interorganisatoriska nätverket, därbland annat banker och media är en del, att denna påverkan kan existera i både positiv ochnegativ bemärkelse. Dessa intressenter kan i förlängningen alltså utgöra både hot och möjligheterför produkten (m.a.o. premiepensionsplaceringen) och dess förmåga att engagera kunden.Flera olika anledningar har framkommit till att intresset för premiepensionsplaceringen inte ärsärskilt högt.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut.