Sökresultat:
5966 Uppsatser om Intresse för filosofi - Sida 58 av 398
Nedskrivningar -för en rÀttvisande bild eller eget intresse?
Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen.
Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.
Humankapital ? Vart Àr utvecklingen pÄ vÀg?
En tillbakablick pĂ„ den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats frĂ„n ett industribaserat samhĂ€lle till ett mer komplext samhĂ€lle med större krav pĂ„ kompetens frĂ„n anstĂ€llda. Ett sĂ„dant samhĂ€lle kallas för ett kunskapsintensivt samhĂ€lle och har sedan början av 1990-talet vĂ€xt allt starkare. Redovisningen har dĂ€remot halkat efter och det gör den fortfarande. Ăn idag finns det inga standarder eller normer som kan anvĂ€ndas för att framhĂ€va en av företagets viktigaste resurser, nĂ€mligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anstĂ€lldas förmĂ„ga Ă€r beteckningen för humankapital. Ăven vĂ€rderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhĂ€nger med benĂ€mningen.
En villkorsstudie om försÀkrat intresse i motorfordonsförsÀkring - vilka konsekvenser fÄr begreppen "verklig Àgare" och "huvudsaklig brukare"?
FörsÀkringspremien för motorfordonsförsÀkring Àr idag mycket hög för ungdomar. Det fÄr till följd att mÄnga ungdomar vÀljer att uppge sina förÀldrar som Àgare till bilen för att fÄ en lÀgre premie. De riskerar att inte fÄ nÄgon ersÀttning alls vid ett skadefall eftersom försÀkringsbolagen ofta krÀver att försÀkringstagaren Àr ?verklig Àgare? och ?huvudsaklig brukare? till fordonet. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra olika försÀkringsbolags villkor för att utreda hur klausulerna om försÀkrat intresse Àr utformade i motorfordonsförsÀkringar.
Att planera adekvat teknikundervisning för Äk 4-6
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare förhÄller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄngspunkt i hur grundskollÀrare planerar och hur de tÀnker delge eleverna teknikÀmnets syfte och mÄl. Tre tillvÀgagÄngssÀtt vid planeringsarbetet samt tvÄ sÀtt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsomrÄde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsomrÄdet kan ocksÄ starta med att vÀcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..
Move your ass and your mind will follow : samtidskonstens pedagogiska potential genom en undersökande metod
Konsten har genomgÄtt en rad dramatiska förÀndringar de senaste decennierna och frÄgan Àr om konstpedagogiken har hÀngt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvÀrvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frÄgestÀllning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, dÀr kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingÄngar till och förstÄelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp Àr ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som hÀnder nÀr mellanrum aktiveras. Jag anvÀnder mig av och integrerar tvÄ olika sorters verktyg i min undersökning.
Det svenska kulturarvet : - en studie i hur August Strindbergs författarskap anvÀnds i Ärskurs nio
Som blivande gymnasielÀrare i religionskunskap sÄ vet man att det kommer bli vÀldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika lÀromedel som underlÀttar denna process Àr för mig vÀlkomnande och lÀroböcker Àr inget undantag. Men kanvi alltid lita pÄ lÀroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, sÄ som Dalai Lama?I skolan Àr det lÀrare och skolledare som Àr ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt lÀroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som rÀknassom en godkÀnd lÀrobok dÄ denna granskning försvann 1991.
CertifikatframstÀllaren inom ramen för informationssÀkerhet
Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att mÀnniskor integrera med varandra pÄ elektronisk vÀg. Information skickas och det har uppstÄtt ett behov av att kunna sÀkra att den person som integrationen sker med ocksÄ Àr den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förÀndrade pÄ nÄgot sÀtt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att sÀkerstÀlla ett dokuments innehÄll och avsÀndarens identitet, dÀr underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras pÄ den moderna tekniken. RÀttsliga aspekter har diskuterats och för att hÄlla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgrÀnserna inom EU, har det uppstÄtt regleringar pÄ omrÄdet i syfte att skapa en ökad sÀkerhet nÀr det gÀller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas pÄ dessa. För att kunna skapa en sÀkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig pÄ dokumentets innehÄll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser Ätagandet gÀllande en tredje man, en s.k.
Vem tar plats i arkivet? : - Riksarkivet och personarkiven 1901-2002
Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frĂ„gan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens bestĂ„ndsprofil under perioden 1901-2002. Ămnet Ă€r av intresse dĂ„ tidigare forskning kring personarkiv frĂ€mst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frĂ„gor kring personarkivens anvĂ€ndningsomrĂ„den för forskarsamhĂ€llet. Undersökningens teoretiska ramverk utgĂ„r frĂ„n att arkiven inte Ă€r neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rĂ„dande tidsandans idĂ©er och förutsĂ€ttningar. DĂ€rigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och stĂ€llningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgĂ„ngspunkt för studien Ă€r hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vĂ„r förstĂ„else av det förgĂ„ngna.       Undersökningen bestĂ„r metodologiskt av tvĂ„ delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrĂ„gan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestĂ„nd, dĂ€r kĂ€llmaterialet bestĂ„tt i Riksarkivets bestĂ„ndsöversikt över person- slĂ€kt- och gĂ„rdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under Ă„ren 1901-2002 gĂ„r frĂ„n att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som pĂ„ ett aktivt sĂ€tt bĂ„de insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.
Mysfarbrorn i skolboken : En studie av hur Dalai Lama framstÀlls i 4 lÀroböcker
Som blivande gymnasielÀrare i religionskunskap sÄ vet man att det kommer bli vÀldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika lÀromedel som underlÀttar denna process Àr för mig vÀlkomnande och lÀroböcker Àr inget undantag. Men kanvi alltid lita pÄ lÀroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, sÄ som Dalai Lama?I skolan Àr det lÀrare och skolledare som Àr ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt lÀroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som rÀknassom en godkÀnd lÀrobok dÄ denna granskning försvann 1991.
FjÀrran eller nÀra Hur gÄr det ?
SAMMANFATTNING
Elever som gÄr Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö frÄn hela landet eftersom det Àr riksintag. Hur gÄr det dÄ för dessa elever som ger sig ivÀg hemifrÄn redan vid 15-16 Ärs Älder? En del flyttar lÄngt, och har bara möjlighet att Äka hem under de lÀngre loven. Andra behöver inte flytta lika lÄngt och kan utan problem Äka hem varje helg.
Under min praktik pÄ Eksjö gymnasium sÄg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation frÄn hemmet och den stora omstÀllning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utstrÀckning hos de elever som flyttat ?lÄngt? jÀmfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen.
Det kanske kan vara sÄ att en del elever ser en chans att komma hemifrÄn genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.
Idella idrottsföreningar : att motivera ideellt arbete
Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening Àr en förening som finns till för att frÀmja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att mÀn och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per mÄnad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersÀttning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vÀgar att pÄ bÀsta sÀtt utnyttja dessa.
Hur lÄter det? : ElgitarrlÀrares syn pÄ att undervisa i sound och utrustning
Föreliggande uppsats har som syfte att ta reda pÄ vilken syn elgitarrlÀrare pÄ estetiska gymnasieprogram har kring förmedling av sound och utrustning och vilka metoder de tillÀmpar för att lyfta fram dessa moment i sin undervisning. Sound kan definieras pÄ mÄnga sÀtt, men i detta arbete har det en innebörd av vilka klanger som olika instrument, förstÀrkare och diverse hjÀlpmedel kan producera. MÄlet Àr att ge nuvarande och blivande instrumentpedagoger en inblick i hur elgitarrlÀrare arbetar med dessa moment i undervisningen idag. Förhoppningen Àr Àven att studien ska kunna ge inspiration till att utveckla metoder och finna redskap som hjÀlper elever att skapa ett eget sound. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fem elgitarrlÀrare samt observationer av tre av dessa lÀrares gitarrlektioner.
IntresseavvÀgning : Integritetsskydd i arbetslivet
I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.
Den nya smygreklamen : En kvalitativ studie av AvsÀndar-Finansierade Program och dess betydelse för tv-branschen
Syftet med studien Àr att belysa, problematisera och diskutera fenomenet Advertiser-Funded Programming eller AvsÀndar-Finansierade Program som det kallas för pÄ svenska. AvsÀndar-Finansierade Program Àr en av de senaste trenderna nÀr det kommer till att integrera organisationskommunikation med massmedia. Annonsörerna har tagit steget frÄn att enbart exponera produkter och varumÀrken i reklampauser i och mellan program till att nu finnas med som en finansiell aktör i finansierings- och produktionsprocessen. Samtidigt som organisationers externa kommunikation integreras i underhÄllningsprogrammen minskar publikens möjlighet att vÀrja sig frÄn kommersiella budskap eftersom budskapet blir en del av det redaktionella innehÄllet. För att hÀmta Äsikter och tankar frÄn personer som direkt berörs av annonsörernas intÄg i produktionsprocessen genomfördes kvalitativa intervjuer per telefon med personer som arbetar aktivt med AFP.
Lgr 11 och SamhÀlle i dag 9 Fokus : En jÀmförande analys av ideologier
Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport LÀromedlens roll i undervisningen (2006) anvÀnder lÀrare i grundskolan lÀromedel, ofta en lÀrobok, som huvudsakliga utgÄngspunkt i planeringen av undervisningen, men Àven som verktyg i sjÀlva undervisningen. I samma rapport framgÄr att lÀrare ofta anser att om de bara följer en lÀrobok sÀkerstÀller det att undervisningen följer lÀro- och kursplaner. Att lÀroböcker ges en sÄpass hög legitimitet av lÀrare skapar intresse av att undersöka om det Àr lÀmpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas lÀroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det Àr dÀrmed av intresse att bedriva forskning inom omrÄdet och göra en jÀmförande ideologisk analys av Lgr 11 och lÀroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra ideologin sÄ som den uttrycks i SamhÀlle i dag 9 (2013) med ideologin sÄ som den uttrycks i Lgr 11.Metod: UtifrÄn Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjÀlp av centrala begrepp sÄ som demokrati och mÄngkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt SamhÀlle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att lÀroboken pÄ mÄnga punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men Àven avviker frÄn den vid ett flertal punkter.