Sök:

Sökresultat:

5966 Uppsatser om Intresse för filosofi - Sida 57 av 398

Hur pedagoger kan arbeta för att frÀmja motivationen hos elever i inlÀrningssvÄrigheter : En intervjustudie med nÄgra elever och pedagoger

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan frÀmja motivationen till lÀrande hos elever i inlÀrningssvÄrigheter. Studien Àr uppbyggd pÄ nio intervjuer varav fem Àr med elever och fyra Àr med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrÄn deras erfarenheter av inlÀrningssvÄrigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrÄn deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrÄn deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.

Äldre medelĂ„lders attityder till hĂ€lsa : en kvantitativ undersökning över vilka hĂ€lsorön 55-70-Ă„ringar tar till sig samt om och hur de applicerar dem

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, trÀning och hÀlsa hos personer i Äldern 55-70 Är. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hÀlsa idag och i framtiden? Det var Àven av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och trÀning, om de agerar pÄ det de lÀser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades ocksÄ deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrÄgades Àven om kostvanor, dÄ dessa Àr relevanta i sammanhanget.MetodEn kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning befanns lÀmplig.

Smakskolan som lÀrandemodell - en utvÀrdering av pedagogers upplevelser av sapere-metoden

I det hÀr arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger pÄ sapere-metoden utvÀrderats. Projektet strÀckte sig över tvÄ terminer dÀr tvÄ klasser pÄ en skola i HÀssleholms kommun deltog. Projektet startade nÀr eleverna gick vÄrterminen i skolÄr ett och avslutades nÀr de gick höstterminen i skolÄr tvÄ. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rÀtt ord för att beskriva hur nÄgot smakar, luktar eller kÀnns Àr inte lÀtt, det Àr bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lÀra ut.

Tematiskt arbete som verktyg för sprÄkstimulering och kunskapsutveckling i förskolan

Tematiskt arbete Àr en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att sprÄket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer anvÀndbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att anvÀnda ett sprÄk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet Àr vÀl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det Àr det ett omrÄde som Àr förhÄllandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien Àr att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns sprÄkutveckling och lÀrande. Denna studie belyser förskollÀrarnas syn pÄ tematiskt arbete samt utforskar om och i sÄ fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns sprÄk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgÄr frÄn barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lÀrande dÀr barns tankar kan utvecklas.

Flower Power : hur kan ett symboliskt stillebenmÄleri anvÀndas i bildundervisningen för att beröra frÄgor om liv, död och identitet?

"I dag prÀglas samhÀllet av en mÄngfald uttryck inom bild- och formomrÄdet. I det fria konstnÀrliga utövandet pÄgÄr ett stÀndigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier pÄverkar oss genom anvÀndning av symboler för att föra fram sina budskap. DÀrför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formomrÄdets olika funktioner i dagens samhÀlle."I min undersökning har jag tagit reda pÄ hur man kan utveckla ett symboliskt mÄleri genom att lÄta sig inspireras av HollÀndska blomsterstilleben frÄn 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgÄ frÄn dessa 1600-talsmÄlningar dÄ det finns en mÀngd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrÄlning. PÄ ett lekfullt sÀtt har jag undersökt dessa mÄlningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder nÄgot för mig.DÄ jag frÀmst har fokuserat pÄ gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildsprÄk, min teknik, kompositions och associationsförmÄga har berikats betydligt genom att mÄleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Skoldagens demokrati : En studie om demokratiarbetet i gymnasieskolan

Studien syftar till att utforska vilken vÀrdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa vÀrden. Studien Àr genomförd i en tvÄstegsanalys, med en kvalitativ innehÄllsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska vÀrden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som gÄr att Äterfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. EnkÀtundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förvÀntningar pÄ skolan och lÀrares samhÀllsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning dÀr kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

Mönster i utemiljön : -hur arbetar pedagogerna i förskolan

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjÀlper barnen upptÀcka mönster i utemiljön. Som metod anvÀnde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. VÄrt resultat visar att utemiljön lÀmpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för Àmnet Àr viktigt. .

I takt med tiden : om musik, rörelse & dans i Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv : En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamheten

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

En kartlÀggning av utbildningsnivÄ och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia strÀcker sig frÄn tidigt 1800-tal och professionen har genom Ären genomgÄtt en rad förÀndringar och utvecklas hela tiden. PÄ senare tid har kravet pÄ evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrden har dÀrför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkÀtundersökning till 400 slumpmÀssigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

Obligatorisk byrÄrotation : Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.

Öppna dörrar för Kommunikation : Kommun och ungdom

Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.

Utvecklingen gÄr i en grönare riktning : En studie om ekoturismens inverkan pÄ destinationsutvecklingen i Kalmar lÀn

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstÄ prÀglas utvecklingen alltmer av ett hÄllbart och lÄngsiktigt tÀnkande. Ekoturism Àr en form av turism som vÀxt fram med utgÄngspunkt i en sÄdan filosofi. Den innebÀr ett förhÄllningssÀtt samt Àven en utvecklingsmodell som strÀvar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillvÀxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte Àr att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen pÄ en destination som Kalmar lÀn.Undersökningen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och med en teoretisk utgÄngspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband dÀr de bÄda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

FörskollÀrares uppfattning om höglÀsning i förskolans verksamhet

Forskning visar att höglÀsning Àr viktig för barns sprÄkutveckling, att barn genom höglÀsning fÄr tillgÄng till fler ord, samt att höglÀsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna sprÄket hos barn. Undersökningens syfte Àrr att ta reda pÄ hur ett antal förskollÀrare ser pÄ betydelsen av höglÀsning för barn i förskolan, hur höglÀsningen ser ut i verksamheten, och hur höglÀsning pÄverkar barnens utveckling av sprÄket.I intervjuerna anvÀndes den ostrukturerade intervjumetoden, dÀr följdfrÄgor kan stÀllas till de intervjuade. Jag har valt att trÀffa förskollÀrarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollÀrare intervjuades pÄ fyra olika förskolor. Informanterna Àr mellan 24 och 50 Är och har arbetat olika lÀnge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning i den pedagogiska verksamheten kan anvÀndas som ett redskap för att frÀmja barns sprÄkutveckling, och alla de intervjuade förskollÀrarna visade tydligt att de ansÄg det vara viktigt med höglÀsning för barn och deras sprÄkutveckling.

FörvÀrvsanalys i praktiken - en fallstudie om tillÀmpningen av IFRS 3

Bakgrund och problem: NÀr ett noterat företag inom EU förvÀrvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvÀrvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehÄlleranvisningar för upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Standarden som Àr principbaserad angerdock bara att tillgÄngar och skulder ska vÀrderas till verkligt vÀrde, men inte hur processen attta fram dessa vÀrden gÄr till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir dÀrför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlÀgga analysprocessen vid upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Det Àrav vikt för att kunna skapa en förstÄelse för hur företag i praktiken anvÀnder IFRS 3 vidupprÀttandet av en förvÀrvskalkyl.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvÀrvet dÄköpeskillingen identifieras och allokeras i förvÀrvsanalysen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->