Intresseavvägning
Integritetsskydd i arbetslivet
I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området.En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen. De omständigheter som bör beaktas och bedömmas i förhållande till syftet med kontrollåtgärden är den valda metoden och eventuella alternativa metoder. Här bör även hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. Verksamheten i sig och om arbetsgivaren har misstanke om att missbruk förekommer bör även beaktas. Den bedömningen bör sedan ställas mot vilken grad integritetskränkningen anses ha på arbetstagarens personliga integritet. Den senare bedömningen påverkas av omständigheter som av vem eller vilka som ska genomföra kontrollåtgärden, på vilket sätt utförandet går till och informationen som arbetstagaren bör ha fått om kontrollåtgärden.