De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielÀrares attityder till lÀromedel kan se ut. ForskningsfrÄgorna kretsade kring lÀrares anvÀndning av och attityder till lÀromedel i undervisningen. För denna undersökning tillÀmpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lÀrare frÄn en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde kÀllmaterialet. KÀllmaterialet spelades in under intervjuerna med hjÀlp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.   Resultatet visar att samtliga gymnasielÀrare ser lÀromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser lÀroboken som frÀmsta lÀromedelsform.

AbstraktBakgrund: LÀnge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan pÄsmittspridning. Det mest effektiva sÀttet att minska postoperativa sÄrinfektioner (SSI) Àr att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevÄrden ingÄr den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sÄdanÄtgÀrd korrekt Àr en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och dÀrmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vÄrdpersonalens syn pÄ betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes pÄ ett lÀnssjukhus i mellersta norrland under vÄren 2008, dÀr allaortopedavdelningar pÄ sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med manifestinnehÄllsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingÄtt i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen Àr avstor vikt.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjÀlpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnÄ större sjÀlvstÀndighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjÀlpmedel att nÄ ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur utbredd kunskapen och kÀnnedomen Àr dels om kognitiva funktionsnedsÀttningar (som beror pÄ psykosproblematik), dels om IT-baserade hjÀlpmedel för mÄlgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vÄr studie Àr: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. VÄr studie redogör Àven för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten pÄverkar diskursen om hjÀlpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för om, och i sÄ fall hur, nÄgravuxna skilsmÀssobarn upplevde att förÀldrarnas skilsmÀssa har pÄverkat dem tanke-, kÀnsloochbeteendemÀssigt. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilken instÀllning hardessa vuxna skilsmÀssobarn haft till att sjÀlva ingÄ Àktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken instÀllning har dessa vuxna skilsmÀssobarn haft till företeelsen skilsmÀssa? Ivilken utstrÀckning har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt nÀra relationer och tillit till andramÀnniskor? Hur har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt kortare perioder separerade frÄn nÀraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmÀssobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvÄ mÀn och tre kvinnor. Intervjuerna pÄgick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?Àktenskap/skilsmÀssa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nÀra relationer/tillit?,?separationssvÄrigheter? samt ?förebilder/substitut?.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvÄrd Àr ett sÀrskilt utsatt omrÄde inom hÀlso- och sjukvÄrden sett till hot- och vÄldssituationer. VÄld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, dÀremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utÄtagerande och vÄldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvÄrden Àr att ge hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad utifrÄn patientens autonomi och vÀlbefinnande. VÄrden kan se annorlunda ut eftersom sjÀlvbestÀmmandet kan tas ifrÄn patienten och sjuksköterskans omhÀndertagande blir dÄ allt mer vÀsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms lÀns landsting och Àr en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och vÄld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvÄrdnad innebÀr inom den psykiatriska slutenvÄrden samt hur omvÄrdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och vÄld pÄ avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.

Idag lever 65 % av vÀrldens befolkning i lÀnder dÀr övervikt och fetma dödar fler mÀnniskor Àn vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefÀr varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar Àven att ungefÀr vart femte barn Àr överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi lÀsa i tidningar och se pÄ tv hur mÀnniskor kan göra för att gÄ ner i vikt, Àven hÀlsokampanjer och diverse hÀlsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillrÀckligt för att hjÀlpa mÀnniskor till en lyckad och lÄngvarig livsstilsförÀndring.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.