Nationella utvÀrderingar har visat att lÀsförmÄgan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istÀllet för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med lÀs- och skrivsvÄrigheter i förskola, förskoleklass och Är 1 samt kartlÀgga sprÄkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen Àr det viktigt med en medveten sprÄkstimulans redan i förskolan för att göra barnen sprÄkligt medvetna. SprÄkmiljön stödjer och stimulerar barnens sprÄkutveckling dÄ den erbjuder god tillgÄng pÄ litteratur, pennor, papper och ordbilder. Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av sprÄkmiljön. MÄlgruppen bestod av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass och Är 1. Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansÄg att de inte hade tillrÀckliga kunskaper inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Detta Àr en utvÀrdering av hur vÀl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeÄ universitet. Empirin Àr samlad med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förÀndrats genom historien gÄr det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagslÀget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiÀrer börjar stÀlla krav pÄ att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? Àr det intressant att se hur vÀl Open Access mottagits av forskare eftersom det Àr de som stÄrför sjÀlva produktionen av materialet.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur finlÀndarna upplever bastubadandets pÄverkan pÄ livskvaliteten. FrÄgestÀllning Àr hur upplever finlÀndaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet pÄverkar deras hÀlsa med tonvikt pÄ livskvalitet? Finlands befolkning Àr ca. 5,1 miljoner invÄnare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). FinlÀndaren badar bastu i medeltal 1-2 gÄnger i veckan.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar pÄ förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar pÄ förskolor utan uttalad genusinriktning ser pÄ genuspedagogik, samt pÄ vilka sÀtt dessa olika verksamheter kunde pÄverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omstÀndigheter finns svÄrigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsÀtt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av rÄdande normer och en syn pÄ kön/genus som konstruerat och dÀrmed nÄgot förÀnderligt. Inom feminismen efterstrÀvas en bredare syn pÄ genusfrÄgorna, nÄgot som den hÀr studien stÄr bakom.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra nÄgra elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men ocksÄ elevinflytande över Àmnena psykologi, samhÀllskunskap och svenska samt de specifika omrÄdena innehÄll, lÀromedel, arbetssÀtt, lÀxor och prov inom dessa Àmnen. Fokus lÄg Àven pÄ elevernas syn pÄ eget ansvarstagande. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan nÄgra elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhÀllskunskap och svenska? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhÀllskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

Sammanfattning:Syftet med denna uppsats var att undersöka somaliska elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares syn pÄ modersmÄlsundervisning som stöd för lÀrande. Ytterligare ett mÄl var att undersöka ifall modersmÄlsundervisning ger stöd för andrasprÄksinlÀrning. I litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram olika teorier och tidigare forskningsresultat om modersmÄlsundervisning. För min undersökning valde jag att anvÀnda en kvalitativ intervjumetod. I min undersökning in-gÄr somaliska nyanlÀnda och tvÄsprÄkiga elever i grundskolan, deras förÀldrar och deras mo-dersmÄlslÀrare.