Idag lever 65 % av vÀrldens befolkning i lÀnder dÀr övervikt och fetma dödar fler mÀnniskor Àn vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefÀr varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar Àven att ungefÀr vart femte barn Àr överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi lÀsa i tidningar och se pÄ tv hur mÀnniskor kan göra för att gÄ ner i vikt, Àven hÀlsokampanjer och diverse hÀlsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillrÀckligt för att hjÀlpa mÀnniskor till en lyckad och lÄngvarig livsstilsförÀndring.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Turismen har pÄ senare tid kommit att fÄ en allt viktigare roll i Sverige och för mÄnga regioner har turismen utvecklats till en viktig nÀring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag Àr det svÄrt att skapa tillvÀxt enbart med hjÀlp av interna resurser och dÀrför Àr det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste Ären kommit att fÄ en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnÀringen. I den hÀr studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige dÀr vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnÀringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillvÀxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats dÀr fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som Àr aktiva inom turistnÀringen.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielÀrares attityder till lÀromedel kan se ut. ForskningsfrÄgorna kretsade kring lÀrares anvÀndning av och attityder till lÀromedel i undervisningen. För denna undersökning tillÀmpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lÀrare frÄn en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde kÀllmaterialet. KÀllmaterialet spelades in under intervjuerna med hjÀlp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.   Resultatet visar att samtliga gymnasielÀrare ser lÀromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser lÀroboken som frÀmsta lÀromedelsform.

AbstraktBakgrund: LÀnge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan pÄsmittspridning. Det mest effektiva sÀttet att minska postoperativa sÄrinfektioner (SSI) Àr att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevÄrden ingÄr den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sÄdanÄtgÀrd korrekt Àr en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och dÀrmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vÄrdpersonalens syn pÄ betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes pÄ ett lÀnssjukhus i mellersta norrland under vÄren 2008, dÀr allaortopedavdelningar pÄ sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med manifestinnehÄllsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingÄtt i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen Àr avstor vikt.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjÀlpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnÄ större sjÀlvstÀndighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjÀlpmedel att nÄ ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur utbredd kunskapen och kÀnnedomen Àr dels om kognitiva funktionsnedsÀttningar (som beror pÄ psykosproblematik), dels om IT-baserade hjÀlpmedel för mÄlgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vÄr studie Àr: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. VÄr studie redogör Àven för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten pÄverkar diskursen om hjÀlpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för om, och i sÄ fall hur, nÄgravuxna skilsmÀssobarn upplevde att förÀldrarnas skilsmÀssa har pÄverkat dem tanke-, kÀnsloochbeteendemÀssigt. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilken instÀllning hardessa vuxna skilsmÀssobarn haft till att sjÀlva ingÄ Àktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken instÀllning har dessa vuxna skilsmÀssobarn haft till företeelsen skilsmÀssa? Ivilken utstrÀckning har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt nÀra relationer och tillit till andramÀnniskor? Hur har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt kortare perioder separerade frÄn nÀraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmÀssobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvÄ mÀn och tre kvinnor. Intervjuerna pÄgick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?Àktenskap/skilsmÀssa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nÀra relationer/tillit?,?separationssvÄrigheter? samt ?förebilder/substitut?.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.