I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet konflikter i samarbetssamtal och i vĂ„rdnadsutredningar pĂ„ familjerĂ€tten mellan separerade förĂ€ldrar. År 2010 hade nĂ€rmare 20 000 barn i Sverige förĂ€ldrar som inte kom överens och gick pĂ„ samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vĂ„rdnadsutredningar. DĂ„ forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina förĂ€ldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror pĂ„ - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte Ă€r dĂ€rför att belysa orsakerna, och dĂ€refter undersöka om det finns orsaker pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„ som förhindrar eller försvĂ„rar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2008 och utgör examensarbete pÄ socionompro-grammet. Vi som författat studien har lÀst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien Àr att belysa enhetschefens arbetssituation utifrÄn sina möjligheter att pÄ-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom Àldreomsorgen utifrÄn boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi anvÀnt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrÄn ett slump-mÀssigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjÀnstgör som enhetschefer inom Àldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frÄgestÀllning, nÀmligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att kartlÀgga internationella och nationella rekommendationer för hjÀrtscreening samt ta reda pÄ hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjÀrtscreening.PÄ vilket sÀtt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjÀrtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden pÄ vem som tar ansvar för genomförandet av hjÀrtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att fÄ ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjÀrtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie Àr en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har anvÀnts Àr en explorativ intervju med öppna, strukturerade frÄgor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.

Allt fler patienter som vÄrdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vÄrd i ordinÀrt boende, pÄ korttidsboende, sÀrskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vÄrdar ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett sÄ professionellt sÀtt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krÀvs det olika former av stöd frÄn arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vÄrden till exempel tid för hospitering pÄ vÄrdavdelningar. Distriktssköterskan behöver ocksÄ fÄ utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svÄrt sjuke, sÄ att patienten kÀnner att distriktssköterskan Àr nÀrvarande och inte Àr pÄ vÀg nÄgon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemÄl som uppkommer och erbjuda det som behövs.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Motivation Àr en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats Àr vÀsentligt för att skapa positiva resultat. Idag stÄr generation Y och knackarpÄ arbetsmarknadens dörr intensivare Àn nÄgonsin, dÀrför Àr det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande pÄ hur denna grupp mÀnniskor fungerar och hur det Àr möjligtatt fÄ dem att presentera pÄ allra högsta nivÄ. Denna komplexa grupp mÀnniskor Àr denbÀst utbildade generationen nÄgonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig frÄn föregÄende generationer, pÄ grund av detta krÀvs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesÀtt frÄn landets managers och chefer. Syftenmed denna studie Àr att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt nÀrmande, med ett undersökande tillvÀgagÄngssÀtt.