Rapporten är tänkt att fungera som ett informationsdokument för de företagen samt personer och funktioner som påverkas vid en eventuell olycka i Svartöstaden. Förhoppningen är att rapporten ska öka förståelsen för vilka risker som finns inom området. Vidare är det även önskvärt att densamma skall kunna fungera som ett styrdokument vid eventuell utökad bebyggelse utav Svartöstaden samt närliggande områden. När en av Norrbottniabanans föreslagna sträckor planeras i direkt anslutning till området, finns det därav ett behov av en sammanställning av de olika företagens specifika risker. Svartöstaden byggdes upp under slutet av 1800-talet, den malm som framställdes vid gruvan i Malmberget transporterades ner till Luleå för vidare transport via fartyg.

I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras.I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Ferruform i Luleå är ett verkstadsföretag som idag bland annat tillverkar bakaxelbryggor till Scania. Som ett led i att både minimera slöseri och erhålla efterfrågestyrd produktion, vill Ferruform i en framtid gå över till ett kontinuerligt enstycksflöde. Syftet med studien har varit att kartlägga vad som krävs av Ferruform för att kvaliteten vid kontinuerligt enstycksflöde ska kunna säkerställas, samt presentera och rekommendera metoder för att möta dessa krav. Studien har avgränsats till avdelningen för skärande bearbetning, och har i huvudsak baserats på litteraturstudier och intervjuer. Filosofier från till exempel Toyota och reella kontrollverktyg som koordinatmätmaskiner, kontrollfixturer, probning, manuella mätverktyg och optiska system har studerats.

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.

Hedesunda reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Bakgrund och problem: Den nya regleringen kräver omfattande värderingsarbete som är komplicerat och kostsamt. Frågan är: Ger det bättre information om goodwillvärdet och på vilket sätt? (Schultze, W., 2005). Detta kräver mer upplysning av goodwill. Därmed uppkommer vår huvudfråga: Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången?Syfte: Att kartlägga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillräcklig upplysning om värdet i tillgången.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället.

Biomassa är en växande energikälla i samhället. Biomassa så som sågspån behöver ofta torkas och pelleteras innan det kan användas som energikälla vid förbränning. Sågspån torkas innan pelleteringen för att kunna ge ett bra värmevärde och för att kunna förbrännas utan ökade halter av utsläpp. I takt med ökad användning av detta bränsle finns det en ökad efterfrågan på energieffektiva torkningsmetoder. På Karlstad Universitet har det därför byggts en pilotanläggning av en pneumatisk tork med syfte att fungera som ett steg i en energieffektiv torkningsmetod kallad ?Two Step Drying Technique? eller TSDT.Det här arbetet har handlat om att utvärdera effektivitetsmått och driftinformation för torken på Karlstads Universitet.

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet.

Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

Syftet med examensarbetet var att studera produkten ?Hummus original?, kikärtsröra, frånföretaget Maxo´s Food AB. Önskemål från företaget och konsumenter var att kunna ta bort ettav de båda konserveringsmedlen, E211 och E202, i produkten. Konserveringsmedlen kanframkalla allergireaktioner, och speciellt konserveringsmedlet E211 kan framkalla reaktionerhos personer som är överkänsliga mot acetylsalicinsyra. Företagets HACCP-plan studeradesockså för att se om något under tillverkningen kunde kontaminera produkten.Prover togs på kikärtor från leverantör 1 och leverantör 2.

I samband med att SSAB Tunnplåt AB Luleå utvecklar ett nytt PC-baserat MPS- system som heter PROST 4 ska kompletterande programvaror testas och utvärderas. Simul8 Professional - Planner är en av dessa programvaror och det är främst dess förmåga att tillföra operativ styrning i produktionen samt möjligheter att kommunicera med PROST 4 som ska utvärderas. Ett pilotfall vid skänkhanteringen har därför genomförts för att testa programvaran Simul8 Professional - Planners förmåga att nyttjas till detta ändamål. Syftet med examensarbetet har varit att kartlägga flöden och underhållsutföranden för stålskänkarna inom skänkhanteringen samt ta fram parametrar för målstyrning av arbetet inom denna del av stålverket. Vidare skulle en simuleringsmodell utvecklas och dess förmåga att tillföra operativ styrning utvärderas.

Flushing är samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehåll i syfte att förbättra den reproduktiva förmågan hos djur. Metoden används aktivt på flera av lantbrukets djur men fokus för det här arbetet är främst får och nötkreatur då de allra flesta studier gjorts på dessa djurslag. Därefter diskuteras den eventuella användbarheten av metoden för hund, där det vetenskapliga underlaget är begränsat. I försök på får och nötkreatur används vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och då ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. Tillvägagångssättet är ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som täcker det basala näringsbehovet en eller två östralcykler före planerad betäckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende på försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten återkommer i flera försök. Det man avser att påverka är östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt även långsiktig påverkan på ett genetiskt plan. För att utvärdera resultaten av metoden använder man sig av olika mätbara parametrar med vissa generellt återkommande i de flesta försök. Vanligt är att man uppskattar djurets näringsstatus vid början av försöket med utgångspunkt från Body Condition Score-skalan som går från 1-5 (från kraftigt undernärt till kraftigt överviktigt). Vikt används antingen istället för BCS eller som kompletterande information för att räkna ut en exakt fodergiva.