Stadens dolda ljud

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället. Dessa riktvärden anges endast för den ekvivalenta ljudstyrkan samt används de som underlag för de åtgärder som tidigare nämndes. Då det endast är den ekvivalenta ljudstyrkan som kontrolleras, missas idag ett flertal faktorer i samhällsljudet som bidrar till ohälsa samt otrivsamma ljudmiljöer. På grund av det kommer detta arbete att undersöka andra faktorer i stadens ljudlandskap än just den ekvivalenta ljudstyrkan. Då det saknas en utvecklad terminologi för stadens ljud inom stadsplaneringen, används här en metod för analys av musikstycken. Denna metod kartlägger fem delar av ljudet: frekvens, varaktighet, intervall, rytm samt kvalitet. Staden som inventeras samt analyseras är Växjö. Då stadens ljudlandskap ändras allt eftersom stadens karaktär ändras delas staden upp i sex zoner efter en befintlig stadsanalysmetod, transect. Dessa sex zoner analyseras sedan efter metoden för musikstyckesanalys samt knyts resultaten till medicinsk forskning samt myndigheternas syn på stadens ljud. Det visar sig att ljudstyrkan i infraljudet, det ljud som är för lågt för människan att höra, ligger långt över Boverkets maximala riktvärden för ljudstyrkor utomhus i alla sex zoner. Det är således inte bara i zoner med påtagligt hög trafik som utsätts för höga lågfrekventa ljudstyrkor. Sammanvägt med de medicinska effekter som lågfrekventa ljud har innebär detta att det finns ett behov av att inte bara mäta ekvivalenta ljudstyrkor, utan att även mäta ljudstyrkorna i de olika frekvensbanden. De andra elementen som analyserades visade sig alla ha betydelse för upplevelsen av ljudlandskapet, hur stressande samt trivsamt det upplevdes. Sammanfattningsvis kan det sägas att Boverkets riktvärden samt mätmetoder för det samhälleliga bullret idag inte är tillräckligt övergripande för att göra en godtagbar inventering av stadens ljudlandskap samt skapa hälsosamma boendemiljöer. Vid användandet av Boverkets riktvärden förbises de faktorer som jag har tagit upp i detta arbete och som bevisligen är viktiga parametrar i stadens ljudlandskap.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta