Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hÀnsyn till lÄngsiktiga investeringar. Informationen frÄn ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen nÀr de skulle ta beslut gÀllande planering och styrning. FrÄn denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal pÄ de faktorer som pÄverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnÀtet dÀr Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio Är och hade olika mÄlsÀttningar vid införandet av styrkortet vilka ocksÄ lÄg till grund för utformningen.

År 2004 startade BokföringsnĂ€mnden K-projektet med syfte att underlĂ€tta redovisningen för företagen i Sverige. K-projektet delar upp företag i fyra kategorier utifrĂ„n företagens storlek, K1 till K4. K3 Ă€r huvudregelverket för onoterade företag, K1 och K2 Ă€r förenklingsregelverk och K4 Ă€r regelverket för noterade företag. För mindre aktiebolag finns en valmöjlighet mellan K2 och K3. Denna uppsats avser att belysa de vĂ€sentliga skillnader som finns mellan regelverken ur ett intressentperspektiv.

Bakgrund och problem:BokföringsnÀmnden har tagit fram ett nytt regelverk, BFNAR 2008:1, kallat K2, som Àr Àmnatatt förenkla upprÀttandet av Ärsredovisningen för mindre företag samt medföra en merrÀttvisande bild företag emellan. Detta genom att gÄ frÄn flera principstyrda till ett regelstyrtregelverk. De nya reglerna kan pÄ frivillig basis tillÀmpas frÄn och med Ärsredovisningar upprÀttadeöver rÀkenskapsÄret 2008. Gemensamma förenklanden för en varieté av mindre företagÀr en utmaning gÀllande avvÀgningen mellan hur likformig passformen skall vara kontrahur mÄnga som skall kunna passa in. Vi har undersökt detta förhÄllande mellan de 89 000mindre aktieföretag som har en omsÀttning pÄ 2-15 miljoner SEK och det nya regelverket K2.Syfte:Att genom en granskning av Ärsredovisningar ha undersökt passformen mellan mindre företagoch K2, med avseende pÄ inom K2 berörda poster och dess relation till det egna kapitalet.AvgrÀnsningar:De företag som har undersökts Àr de företag som har lÀmnat in sin Ärsredovisning för 2008,vilka antagits vara representativa för vÄr mÄlgrupp.Metod:Vi har identifierat poster som kan behöva justeras ned gentemot det egna kapitalet vid enövergÄng till det nya regelverket.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera förekomsten samt karaktÀren av nyckeltal i ideella föreningars Ärsredovisningar. Vidare Àr syftet att utveckla nyckeltal för extern anvÀndning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier. Den första delstudien, Ärsredovisningsstudien kan sÀgas vara av explorativ karaktÀr. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod dÀr de kvalitativa inslagen Àr övervÀgande.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival Àr inte bara en kulturell upplevelse, utan i mÄnga avseenden Àven en marknadsplats. Den Àr en arena dÀr artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i mÄnga fall, mot stora ersÀttningar. Festivalen Àr Àven en marknad för leverantö-rer dÀr de kan marknadsföra och sÀlja sina produkter och tjÀnster. Festivalen Àr inte bara en del av musikindustrin, dÀr arrangörer av livespelningar har ansetts fÄtt en allt viktigare roll under se-nare Är, utan Àr ocksÄ att betrakta som en typ av projekt dÀr interorganisatoriska samarbeten Àr nödvÀndiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrÄn frÄgestÀllningen:? Hur utformar och anvÀnder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och anvÀnder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de mÄnga aktörer som Àr nödvÀndiga för projektet genomförande.

I den allt mer globaliserade vÀrld vi lever i blir det vanligare att göra affÀrer mellanolika lÀnder. Sverige rÀcker inte till för alla varor och tjÀnster som produceras hÀr ochlandet behöver dÀrför hitta nya marknader för sina produkter. Sverige exporterar Ärligenvaror och tjÀnster som motsvarar 50 % av Sveriges BNP. Med andra ord görs det vÀldigtmycket affÀrer med andra lÀnder. Men hur vÀl förberedda Àr medarbetarna pÄ desvenska företagen för att göra affÀrer med frÀmmande kulturer? Detsamma gÀllerföretagen, hur vÀl förberedda Àr de pÄ denna utveckling? Vad gör de av den kunskapoch kompetens som finns pÄ sÄ mÄnga företag?I dagslÀget Àr Tyskland vÄrt största exportland och Àven om det ligger Sverige nÀrakulturellt sÄ Àr de affÀrsmÀssiga kulturskillnaderna större.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer pÄ den svenska marknaden mÄngdubblats genom Ären och konkurrensen mellan dem blir allt hÄrdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra vÀrden som kÀnslor och upplevelser. DÀrigenom har det blivit viktigt för varumÀrken att hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Dagens varumÀrken kan dÀrför övergÄ till att vara mer emotionellt laddade för att pÄ bÀttre sÀtt nÄ ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumÀrkeslojalitet.För att konsumenterna pÄ ett emotionellt plan ska lyckas sÀrskilja ett varumÀrke frÄn ett annat mÄste nÄgon form av emotionell kommunikation ske. DÄ traditionell marknadsföring inte Àr inriktad pÄ den emotionella kommunikationen krÀvs ett komplement till denna.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom nÀringslivet har gÄtt frÄn att vara dominerad avtung verkstadsindustri till att bli mer tjÀnsteinriktad dÀr personalens kompetens vÀrdesÀtts allthögre. MÄnga företag nÀmner i sin Ärsredovisning att personalen Àr deras viktigaste ochstörsta tillgÄng. Hittills har personalekonomisk redovisning endast Äterfunnits iresultatrÀkningen som kostnadsposter. I dagslÀget finns det dock företag som kan och fÄrredovisa sin personal i balansrÀkningen som en tillgÄng, nÀmligen fotbollsklubbar medprofessionella spelare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför fotbollsklubbarna fÄr redovisa sinaspelare som tillgÄngar i balansrÀkningen och varför kunskapsföretag inte fÄr göra det. Viundersöker Àven om redovisningen av spelare i balansrÀkningen ger en rÀttvisande bild avklubbarnas vÀrde.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till tre börsnoterade fotbollsklubbar: AIK Fotboll AB, FCKöpenhamn samt Tottenham Hotspur FC.

FörmÄgan att kunna kommunicera Àr av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för en organisation att kunna förÀndra sig för att förbli effektiv. Motivation Àr det som sÀtter tankar i handling och dÀrför bör det vara en viktig aspekt nÀr det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgÄr förÀndringar.    Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av en organisationsförÀndring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, dÀr kvalitativa intervjuer anvÀnts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 dÄ förÀndringsprocessen var i sitt slutskede.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt dÄ konkurrensen inom olika branscher stÀndigt ökar. DÄ det finns en strÀvan för företag att behÄlla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för ett företag att anvÀnda sig utav för att uppnÄ lojalitet bland konsumenter, frÄgan Àr dock vad och vilka metoder som kan tÀnkas bidra till lojalitet. Beroende pÄ vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut dÄ vikten av de olika stegen baseras pÄ konsumenters engagemang kring en produkt. UtifrÄn denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns nÄgra bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Detta examensarbete Àr utfört vid Volvo Car Corporation Transmission & Chassi som tillverkar och delmonterar chassi- och transmissionskomponenter till Volvo personbilar. Examensarbetet Àr utfört vid avdelningen för chassikomponenter. Bakgrunden till examensarbetet Àr att andelen returer frÄn kund ökat de senaste Ären. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera arbetet med returer genom kund leverantör kedjan Köping, Bulycke och Torslanda. MÄlet Àr att ge konkreta förslag pÄ hur företaget kan arbeta för att nÄ mÄlet med nollfelsprincipen.

Syfte: Syftet med förevarande uppsats Àr att studera anvÀndningen av Basel II och vilka förestÀllningar som finns rörande de nya kapitaltÀckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmÄga att kvantifiera och mÀta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gÀllande att statistiskriskmodellering bygger pÄ felaktiga antaganden. Metod: Vi anvÀnder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger pÄ förstÄelse och tolkning; sÄ kallad interpretativism. I vÄr undersökning av bankernas instÀllning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.