K2 och K3
En kvalitativ studie om hur företagens årsredovisning och deras intressenter påverkas av de väsentliga skillnaderna mellan K2 och K3
År 2004 startade Bokföringsnämnden K-projektet med syfte att underlätta redovisningen för företagen i Sverige. K-projektet delar upp företag i fyra kategorier utifrån företagens storlek, K1 till K4. K3 är huvudregelverket för onoterade företag, K1 och K2 är förenklingsregelverk och K4 är regelverket för noterade företag. För mindre aktiebolag finns en valmöjlighet mellan K2 och K3. Denna uppsats avser att belysa de väsentliga skillnader som finns mellan regelverken ur ett intressentperspektiv. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur de väsentliga skillnaderna mellan K2 och K3 påverkar relationen mellan företaget och dess intressenter samt vilken påverkan de väsentliga skillnaderna har på företagens årsredovisning.Författarna läser båda Civilekonomprogrammet vid Umeå universitet och har därför en grundläggande förståelse för ämnesområdet. Från studierna på universitet skapades ett intresse för redovisning och det är också därför som denna uppsats skrivs. Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn, en konstruktionistisk vetenskapssyn och forskningsansatsen är deduktiv. En kvalitativ forskningsdesign valdes för att få en förståelse för ämnet och uppnå uppsatsens syfte. Materialet insamlat till uppsatsens teoretiska kapitel är i huvudsak hämtat via Umeå universitetsbibliotek och från databaser vid Umeå universitetsbibliotek. För att redovisningen ska vara användbar för intressenterna bör den uppfylla god redovisningssed och rättvisande bild, vilket uppnås genom redovisningens kvalitativa egenskaper. De väsentliga skillnaderna mellan regelverken är att K3 är ett principbaserat regelverk, medan K2 är ett regelbaserat regelverk, samt att det finns skillnader i redovisningen av egenupparbetat lager, komponentavskrivningar, aktivering av immateriella anläggningstillgångar och leasing. Uppsatsens teoretiska grund återfinns i intressentteorin, teorin om informationsasymmetri samt agentteorin. Uppsatsens datainsamling skedde genom sex stycken intervjuer. Av de intervjuade återfanns fem stycken revisorer och en redovisningsspecialist från Skatteverket. Resultatet från intervjuerna kan sammanfattas med att det finns få företag som kommer påverkas av de väsentliga skillnaderna mellan regelverken. Det är endast företag med verksamheter relaterat till de väsentliga skillnaderna där val av regelverk får effekt för företagets intressenter. Resultatet visade också att det i K3 finns mer utrymme för bedömningar och tolkningar jämfört med K2 då K3 är ett principbaserat regelverk.Uppsatsens slutsats blir att majoriteten av de företag som kan välja mellan K2 och K3 kommer inte påverkas av de väsentliga skillnaderna mellan regelverken. Det är endast få företag, där de väsentliga skillnaderna, får en stor effekt på företagets årsredovisning. Av uppsatsens tre teorier var det endast intressentteorin som skapade en förståelse för hur de väsentliga skillnaderna mellan regelverken påverkar företagets årsredovisning och därmed företagets intressenter.