Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

Titel: NÀr magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjÀlp av berÀttelser, vÀrden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias RosellHandledare: Josef PallasSyfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjÀlp av berÀttelser, vÀrden och visioner, bÄde internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. FrÄgestÀllningarna som ska besvaras Àr: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berÀttelser, vÀrden och visioner? I sÄ fall hur? Avspeglas de vÀrden och berÀttelser som kommuniceras internt Àven externt?Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjÀlp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation pÄ respektive företag.Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna anvÀnder sig av olika faststÀllda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrÄn berÀttande, vÀrden och visioner och det som framkom var att detta framförallt anvÀnds inom företagen för att öka sammanhÄllningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Det hÀr Àr en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en ÄrsomsÀttning om mindre Àn 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag Àr smÄ bolag med mindre Àn 10 personer anstÀllda och en ÄrsomsÀttning pÄ mindre Àn 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn asymmetrisk informationsteori och mer specifikt frÄn pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mÀts genom tvÄ olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsÀttning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lÄn frÄn kreditinstitut. Branscherna som undersöks Àr tillverkning samt tjÀnster vilka anses skilja sig Ät vad gÀller kreditpreferenser.

NÀst intill alla produkter och tjÀnster i dagens samhÀlle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumÀrken. De Àr viktiga tillgÄngar för företagen och skapar mÄnga gÄnger ett mervÀrde. Denna tillgÄng redovisas dÀrför i företagens balansrÀkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn pÄ redovisning av varumÀrken och vad som har pÄverkat denna syn. De redovisningsansvariga Àr de pÄ företagen som bör vara mest kunniga inom Àmnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet dÄ de ansvarar för redovisningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

Lagerhantering handlar inte bara om den fysiska produkten, utan Àven om information som berör produkter i lager. För att underlÀtta informationen för lagerhantering internt och externt kan affÀrssystem eller andra datoriserade system anvÀndas. AffÀrssystem kan vara stora och komplexa och utnyttjas inte alltid fullt ut. DÀrför var syftet med denna studie att förklara i vilken utstrÀckning företag anvÀnder affÀrssystem för att stödja information för lagerhantering internt och externt. VÄr teoretiska referensram Àr uppbyggd genom tre olika avsnitt som Àr en utbyggnad av problemomrÄdet.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens Àr en av företagens viktigaste tillgÄngar. I fotbollsklubbar Àr det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. DÀremot i traditionella företag Àr det de anstÀllda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar pÄ elitnivÄ Àr det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anstÀllda som en tillgÄng i balansrÀkningen. NÀr ett företags intelligens till största del bestÄr av de anstÀlldas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att kombinera litteratur kring korporativt varumÀrke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vÄrt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare pÄ ett företag för att skapa förstÄelse för hur de gör och om de anvÀnder den effektiva ledarens egenskaper dÄ det korporativa varumÀrket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi anvÀnt oss av primÀrdata, i form av intervjuer, samt sekundÀrdata.

Svensk redovisningslagstiftning bygger pÄ grundtanken att alla bolag skall kunna anvÀnda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte anvÀnder den finansiella informationen pÄ likartat sÀtt, mÄste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag Àr oftast mer komplex Àn i mindre bolag, dÀr informationen oftast anvÀnds för interna beslut. BokföringsnÀmnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fÄtt i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgÄngspunkt frÄn förslaget har BokföringsnÀmnden utarbetat ett utkast till allmÀnna rÄd avseende mindre aktiebolag.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.