Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer.Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket.

Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.

Sammanfattning Titel:                            Externt kapital i samband med investeringar                            - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland Nivå:                     C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:            Madelene Bergström                            Mikael Pettersson Handledare:           Per-Arne Wikström Datum:                       2012 ? 06 Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar. Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 ? 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion. Resultat & slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras inställning till externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens inställning till olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar. Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i inställning till olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar. Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur organisationer hanterar internt motstånd mot förändringar för att försöka minska skadeverkningarna av detta motstånd vid förändringsarbete. Som undersökningsobjekt valdes Sparbanken Nords kontor i Jokkmokk då de nyligen genomfört en fusion mellan den dåvarande Nova Sparbank i Jokkmokk och Sparbanken Nord. Intervjuer med alla utom en som var anställda i Jokkmokk under fusionsarbetet genomfördes. Det genomfördes även en intervju med den dåvarande VD för Nova Sparbank. Det framgick att företaget i fråga skötte personalhanteringen under fusionen bra med några undantag.

Införandet av IFRS 3 inom EU och därmed även Sverige, omfattar företag som har aktier och andra värdepapper noterade på en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att få en värdering av goodwill och immateriella tillgångar som ligger närmare marknadsvärdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrån ett globalt perspektiv, men det är en omställning som inte är problemfri. Förändringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frågeställningar som vi arbetat med att söka svar på. För att få svar på de här frågorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frågeställningen.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen är en komplex inrättning där förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan själva bestämma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn på budget och budgetprocessen. Utifrån detta resonemang har forskningsfrågorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det även kartlägga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

En ägare eller delägare i ett fåmansföretag beskattas enligt vissa särskilda regler vad gäller utdelning och kapitalvinst från företaget, vilka framgår av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler är att motverka skattemässig inkomstomvandling. Målet är att aktiva ägares arbetsinkomster i ett fåmansföretag ska beskattas på samma sätt som en anställds arbetsinkomster. Förvärvsinkomster, såsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt på cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivå på 30 procent. För en ägare till kvalificerade aktier i ett fåmansföretag sker beskattningen endast till två tredjedelar av dessa 30 procent på de utdelningar som befinner sig inom ett visst gränsbelopp.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger på fyra managementkonsultföretag varav två tillämpar en codification strategi och de andra två tillämpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av båda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgår att kunskapssystem och strategier hänger tätt ihop, och är beroende av vilken vikt företaget lägger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillämpade ställdes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, användarvänlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. Tillämpade företagen en personalization strategi ställdes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammanträden, telefonsamtal och e-post..

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, likviditetsplanering, likviditetsbudget, likviditetsprognos, likviditet och nyckeltal.Frågeställning: Hur och varför använder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt?Vilka är skillnaderna i de fyra organisationernas sätt att ställa upp och använda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna på i vilken bransch de verkar?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillämpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, Västerås stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär då fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter på respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundära källor. Insamlad data och information analyserades där referensram och empiri sattes i relation till varandra.Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprättas finns då den i praktiken inte används av de undersökta organisationerna internt.

Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag få ökad förståelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling används i svenska företag. Syftet är även att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan påverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssätt har använts där tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom ämnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling.Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, därefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbärare då uppsatsens syfte är att studera denna aspekt.Studien visar att storytelling kan användas i många olika syften och på olika sätt.

 Nivå:                                  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpSeminariedatum:                2009-05-29Titel:                                  Stick to your knitting ? Outsourcing av ekonomihanteringen hos några små aktiebolag i VästeråsFörfattare:                          Johanna Eriksson 1982johanna.erik@gmail.comSandra Hansson 1982shn04005@gmail.comHandledare:                       Leif CarlssonSyfte:                                  Att ur ett företagarperspektiv beskriva varför ett antal utvalda företag i Västerås har valt att outsourca respektive sköta ekonomihanteringen internt, hur detta har gått till samt hur de som lägger ut ser på sin outsourcingsituation idag. Med hjälp av undersökningens resultat vill vi bidra med råd till företagare som överväger att lägga ut sin ekonomihantering.Metod:                               En litteratursökning samt en förundersökning genomfördes för att skapa en referensram för uppsatsen. Förundersökningen gjordes bland en affärsrådgivare och två leverantörer av ekonomitjänster vilket genererade praktiska lokala exempel för att komplettera litteraturen. Huvudundersökningen utgjordes av semistrukturerade personliga intervjuer bland tolv aktiebolag i Västerås i olika storlekar.