Under fem veckors tid har jag utfört mitt examensarbete pÄ Facebook Data Center i LuleÄ. MÄlet med arbetet var att installera ett internt nÀtverk som skulle ersÀtta ett annat internt nÀtverk. Bakgrunden till arbetet Àr att nÀtverket som redan existerade i datacentret (innan bygget överlÀmnades till Facebook i LuleÄ) hade en omodern nÀtverksstruktur. I arbetet avsattes tid till inlÀsning av plattformarna för routrar och switchar. Dessa enheter monterades senare upp i respektive rack.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) Àr samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag Àr dÀrför en av de första frÄgorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet stÄr mellan att sköta bokföringen internt eller att vÀnda sig till en bokföringsbyrÄ. Vi Àmnar kartlÀgga hur smÄ handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsÀgarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms lÀn.

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

Idag upplever mÄnga företag att de befinner sig i en konkurrensutsatt miljö vilket har lett till att det blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. En konkurrensfördel kan vara att ha ett starkt varumÀrke och detta kan fÄs genom att arbeta med att förstÀrka det interna varumÀrket. Detta lÀggs det extra fokus pÄ inom tjÀnsteföretag dÄ de arbetar med att skapa lÄngsiktiga relationer med sina kunder men Àven med de anstÀllda. Medarbetarna spelar en betydande roll dÄ de genom sin interaktion kan pÄverka kunder och andra intressenters förhÄllningssÀtt till organisationen och dess varumÀrke. Om det interna varumÀrkesarbetet Àr bristande och de anstÀllda inte förstÄr och accepterar visionerna som ska förmedlas blir det svÄrt att förmedla varumÀrket till de externa intressenterna.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmÀtning inom VÀgverket. Syftet Àr att analysera sammansÀttningen av effektivitetsmÄtt och hur dessa prioriteras bland de mÄtt som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av VÀgverkets effektivitetsmÄtt undersöks och analyseras utifrÄn dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen Àr av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen efterstrÀvas. MÄtten Àr erhÄllna frÄn VÀgverket, kompletterande mÄttinformation Àr insamlad frÄn personal pÄ VÀgverket samt frÄn dess mÄl och mÄttdatabas.

MÀnniskor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i mÄnga lÀnder, vilket har medfört högre krav pÄ företags interna kontroll jÀmfört med tidigare. Ett ramverk som fÄtt stor spridning och internationellt erkÀnnande Àr COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det vÀxt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssÀkrar de tjÀnster de sÀljer.

VĂ„rt syfte Ă€r att konkretisera och analysera vad introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter kommer att innebĂ€ra och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstĂ„ inför introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter.För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid NaturvĂ„rdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkĂ€ter skickade till alla de företag som tilldelats utslĂ€ppsrĂ€tter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har anvĂ€nt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, immateriella tillgĂ„ngar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstĂ„ende specialister inom redovisning stĂ„r för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom omrĂ„det utslĂ€ppsrĂ€tter. Dessa personers uttalanden etableras gĂ€rna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till anvĂ€ndarna. NĂ€tverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Bakgrund och problem: VarumÀrken har fÄtt en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 Ären, frÀmst i samband med en kraftig ökning av företagsförvÀrv. Dock kvarstÄr problematiken med att vÀrdera varumÀrken pÄ ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sÀtt. AktievÀrdet pÄ företag utgörs i olika utstrÀckning av varumÀrken som inte finns redovisade pÄ balansrÀkningen samtidigt som IFRS sÀger att varumÀrken skall skiljas frÄn goodwill vid ett förvÀrv, men internt upparbetade varumÀrken fÄr inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumÀrkesvÀrderingen har pÄbörjats, och det arbetet gÄr i linje med den ökade harmoniseringen som standardsÀttare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av vÀrderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till vÀrderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.

Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, likviditetsplanering, likviditetsbudget, likviditetsprognos, likviditet och nyckeltal.FrÄgestÀllning: Hur och varför anvÀnder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt?Vilka Àr skillnaderna i de fyra organisationernas sÀtt att stÀlla upp och anvÀnda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna pÄ i vilken bransch de verkar?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillÀmpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, VÀsterÄs stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns.Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter pÄ respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundÀra kÀllor. Insamlad data och information analyserades dÀr referensram och empiri sattes i relation till varandra.Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprÀttas finns dÄ den i praktiken inte anvÀnds av de undersökta organisationerna internt.

Sedan den 1 januari 2009 begrÀnsas avdragsrÀtten för rÀnteutgifter vid internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering med rÀnteupplÀgg. För att bestÀmmelserna inte skall trÀffa affÀrsmÀssigt bedriven verksamhet medges undantag frÄn begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter om rÀnteintÀkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till inkomsten hör hemma eller om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar rÀnta avdrag för rÀnteutgifterna.Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för rÀnteutgifter om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade Àr tÀmligen vag. Uppsatsen syftar dÀrför till att utreda i vilka situationer ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap kan anses affÀrsmÀssigt motiverat för att undantag frÄn lagstiftningen om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter skall medges.I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter skall ligga sunda företagsekonomiska och affÀrsmÀssiga övervÀganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvÀrvet.

MÀnniskor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i mÄnga lÀnder, vilket har medfört högre krav pÄ företags interna kontroll jÀmfört med tidigare. Ett ramverk som fÄtt stor spridning och internationellt erkÀnnande Àr COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det vÀxt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssÀkrar de tjÀnster de sÀljer.

Avgörande för ett företags framgÄng Àr att genom varumÀrken differentiera sig frÄn konkurrenters alternativ pÄ marknaden. I samband med ett varumÀrke Àr positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt dÄ varumÀrkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumÀrke kan pÄverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens pÄverkan med hjÀlp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumÀrkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och mÀrkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att anvÀnda oss av ett fallföretag.