Sök:

Sökresultat:

812 Uppsatser om Internt motstćnd - Sida 36 av 55

VarumÀrkeshantering : Positionera ett varumÀrke pÄ spelmarknaden

ProblemstÀllning: Syftet med examensarbetet var att bekrÀfta en position och en tilltÀnkt mÄlgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som Àr en ny spelsajt pÄ den svenska spelmarknaden. Studien Àr Àven tillför att ta fram en varumÀrkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumÀrkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumÀrkets vÀrden.Teori: För att kunna fÄ reda pÄ hur vi pÄ ett lyckat sÀtt skulle identifiera positionen hos varumÀrketMooreGames studerade vi teorier inom varumÀrkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumÀrkesutveckling Àr tagna ur brand managment-omrÄdet som Àr en övergripande teori förvarumÀrkesutveckling. Delarna vi anvÀnt oss av inom brand managment-omrÄdet Àridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv.

Bedömningar av krav pÄ interna informationsflödet inom supply chain pÄ DeLaval (Shanghai)

DeLaval distribuerar fullstÀndiga mjölkningssystem vilka sÀljs pÄ drygt 100 olika marknader över helavÀrlden. Det finns alltid en strÀvan efter att leverera bestÀllningar till kund i tid. Direktören förInköp ochLogistik AsienpÄ DeLaval i Shanghai har uttryckt ett behov av att undersöka hur informationen böranpassas sÄ att ett stöd för supply chain uppstÄr med syftet att förbÀttra tiden för leverans till kund.Detta resulterade i en utredning att kartlÀgga behoven i informationsflödet och vilka system sombehöver stöd för att möjliggöra leverans i tid till kund. Det finns ett mÄtt vilket kallason time in full(OTIF) som anvÀnds av DeLaval för att mÀta leveransprecision för slutkund. Detta var grunden för attföljande frÄgestÀllning kunde formulerades:Hur kan informationsflödet inom supply chain anpassas föratt förbÀttra OTIF?För att kunna svara pÄ denna frÄga kom författarna fram till att en fallstudie var den mest lÀmpademetoden att gÄ tillvÀga.

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Balanserad styrning i Posten : En utvÀrdering av Kompassen pÄ brevterminalen i Alvesta

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hÀnsyn till lÄngsiktiga investeringar. Informationen frÄn ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen nÀr de skulle ta beslut gÀllande planering och styrning. FrÄn denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal pÄ de faktorer som pÄverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnÀtet dÀr Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio Är och hade olika mÄlsÀttningar vid införandet av styrkortet vilka ocksÄ lÄg till grund för utformningen.

Nyckeltal i ideella föreningar - En studie av tio Ärsredovisningar samt en fallstudie av Cancerfonden

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera förekomsten samt karaktÀren av nyckeltal i ideella föreningars Ärsredovisningar. Vidare Àr syftet att utveckla nyckeltal för extern anvÀndning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier. Den första delstudien, Ärsredovisningsstudien kan sÀgas vara av explorativ karaktÀr. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod dÀr de kvalitativa inslagen Àr övervÀgande.

Rock?n?Roll Control: The Live Sessions - Festivalprojektets ekonomistyrning - En studie av Arvikafestivalen och Hultsfredsfestivalen

Bakgrund och problemdiskussion: En festival Àr inte bara en kulturell upplevelse, utan i mÄnga avseenden Àven en marknadsplats. Den Àr en arena dÀr artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i mÄnga fall, mot stora ersÀttningar. Festivalen Àr Àven en marknad för leverantö-rer dÀr de kan marknadsföra och sÀlja sina produkter och tjÀnster. Festivalen Àr inte bara en del av musikindustrin, dÀr arrangörer av livespelningar har ansetts fÄtt en allt viktigare roll under se-nare Är, utan Àr ocksÄ att betrakta som en typ av projekt dÀr interorganisatoriska samarbeten Àr nödvÀndiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrÄn frÄgestÀllningen:? Hur utformar och anvÀnder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och anvÀnder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de mÄnga aktörer som Àr nödvÀndiga för projektet genomförande.

Hur upplever personal kulturkrockar pÄ kortareaffÀrsresor?

I den allt mer globaliserade vÀrld vi lever i blir det vanligare att göra affÀrer mellanolika lÀnder. Sverige rÀcker inte till för alla varor och tjÀnster som produceras hÀr ochlandet behöver dÀrför hitta nya marknader för sina produkter. Sverige exporterar Ärligenvaror och tjÀnster som motsvarar 50 % av Sveriges BNP. Med andra ord görs det vÀldigtmycket affÀrer med andra lÀnder. Men hur vÀl förberedda Àr medarbetarna pÄ desvenska företagen för att göra affÀrer med frÀmmande kulturer? Detsamma gÀllerföretagen, hur vÀl förberedda Àr de pÄ denna utveckling? Vad gör de av den kunskapoch kompetens som finns pÄ sÄ mÄnga företag?I dagslÀget Àr Tyskland vÄrt största exportland och Àven om det ligger Sverige nÀrakulturellt sÄ Àr de affÀrsmÀssiga kulturskillnaderna större.

En utmÀrkt story : En studie om Storytelling som ett emotionellt differentierande marknadsföringsinstrument

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer pÄ den svenska marknaden mÄngdubblats genom Ären och konkurrensen mellan dem blir allt hÄrdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra vÀrden som kÀnslor och upplevelser. DÀrigenom har det blivit viktigt för varumÀrken att hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Dagens varumÀrken kan dÀrför övergÄ till att vara mer emotionellt laddade för att pÄ bÀttre sÀtt nÄ ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumÀrkeslojalitet.För att konsumenterna pÄ ett emotionellt plan ska lyckas sÀrskilja ett varumÀrke frÄn ett annat mÄste nÄgon form av emotionell kommunikation ske. DÄ traditionell marknadsföring inte Àr inriktad pÄ den emotionella kommunikationen krÀvs ett komplement till denna.

Talk to me! : - en fallstudie om internkommunikation vid en organisationsförÀndring med fokus pÄ motivation

FörmÄgan att kunna kommunicera Àr av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för en organisation att kunna förÀndra sig för att förbli effektiv. Motivation Àr det som sÀtter tankar i handling och dÀrför bör det vara en viktig aspekt nÀr det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgÄr förÀndringar.    Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av en organisationsförÀndring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, dÀr kvalitativa intervjuer anvÀnts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 dÄ förÀndringsprocessen var i sitt slutskede.

Kundlojalitet : konkurrensmedelsmix som bidragande faktor? : En kvalitativ konsumentstudie

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt dÄ konkurrensen inom olika branscher stÀndigt ökar. DÄ det finns en strÀvan för företag att behÄlla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för ett företag att anvÀnda sig utav för att uppnÄ lojalitet bland konsumenter, frÄgan Àr dock vad och vilka metoder som kan tÀnkas bidra till lojalitet. Beroende pÄ vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut dÄ vikten av de olika stegen baseras pÄ konsumenters engagemang kring en produkt. UtifrÄn denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns nÄgra bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

VĂ€gen mot noll fel till kund

Detta examensarbete Àr utfört vid Volvo Car Corporation Transmission & Chassi som tillverkar och delmonterar chassi- och transmissionskomponenter till Volvo personbilar. Examensarbetet Àr utfört vid avdelningen för chassikomponenter. Bakgrunden till examensarbetet Àr att andelen returer frÄn kund ökat de senaste Ären. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera arbetet med returer genom kund leverantör kedjan Köping, Bulycke och Torslanda. MÄlet Àr att ge konkreta förslag pÄ hur företaget kan arbeta för att nÄ mÄlet med nollfelsprincipen.

De nya kapitaltÀckningsreglerna ? förestÀllningar om Basel II

Syfte: Syftet med förevarande uppsats Àr att studera anvÀndningen av Basel II och vilka förestÀllningar som finns rörande de nya kapitaltÀckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmÄga att kvantifiera och mÀta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gÀllande att statistiskriskmodellering bygger pÄ felaktiga antaganden. Metod: Vi anvÀnder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger pÄ förstÄelse och tolkning; sÄ kallad interpretativism. I vÄr undersökning av bankernas instÀllning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.

FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->