Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

Syfte:Vårt syftet med uppsatsen är att i förhållande till tillgångsdefinitionen inom redovisning studera och analysera fråga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten från 1999. Utifrån detta kommer vi också att se på remissvaren och använda oss av alternativa tillgångsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: Många leasingavtal kan enligt tillgångsdefinitionerna klassificeras som en tillgång. Dock finns det motstånd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig på det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgångar som inte ägs. Vi anser att en utveckling av de gällande reglerna är att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvärdera om den ledarskapsutbildning och träning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjänstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. på frågeställningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ärönskvärd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav ställs på officerens ledarskap då han/hon tjänstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjänstgjort i en internationell insats, att internationell tjänstgöring är en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram är byggd på Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förståelse och lärande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt använts.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå vilka drivkrafter som påverkar konsumeters beslut att handla från en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan är av särskilt vikt att studera då andra länders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet är även att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. Här undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.            En kvalitativ undersökning bestående av åtta semistrukturerade personliga intervjuer.Den främsta drivkraften bakom internationella köp är själva produkten.

Vi lever i en föränderlig värld där aktiemarknaden är en komplex miljö. Att fatta välgrundande beslut på aktiemarknaden är svårt för investerare, som  därmed samlar in all den information som finns tillgänglig. Den redovisning och information som företag lämnar ifrån sig är utformad genom en avvägning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvägning som företag använder sig av gällande upprättandet av redovisning är att inte ge ut för mycket information och därmed ?skydda? sig från konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga och jämföra hur investerare och banker tar beslut baserat på den redovisning som företag publicerar, som kan vara påverkad av Cost Constraint.

Uppsatsen behandlar fusioner i helägda dotterbolag, vilket är den vanligaste formen av fusion. Arbetet syftar till en ökad förståelse av problematiken genom att se på hela livscykeln från omstrukturering, till konsolidering och vidare till själva fusionen med tillhörande problem, vilka främst inriktas på koncernmässig goodwill. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i externredovisningen och jämför hur denna samverkar med beskattningen. Inom redovisningen råder förvirring då olika regler gäller för olika typer av bolag, vägen mot internationell harmonisering är lång och förenklingsarbetet går trögt. Harmoniseringen av skatte- och civilrätten har varit mer lyckat.

Syfte: Vårt syfte är att analysera och diskutera vad som är god redovisningssed vid redovisning av pågående arbeten på löpande räkning och hur innebörden i god redovisningssed på detta område har påverkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger på det vi kallar alternativmetodens förhållande till god redovisningssed. Ett delsyfte är att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste årens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med ÅRL. Metod: Vi har i arbetet utgått från en dokumentstudie där bland annat en debatt i SvSkT från de senaste åren om beskattning och redovisning av pågående arbeten på löpande räkning har varit till stor hjälp. Då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan företagsekonomi och juridik så har vi i vårt arbete tagit intryck både av juridisk metod och av samhällsvetenskapens forskningsmetoder.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen.

Den redovisning av sjukfrånvaro som kommer att krävas av företagen från och med den förste juli i år, 2003, har flera brister. Många intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnå syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Informationen anses inte heller underlätta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen får en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag än traditionella företag. Detta då personalen är en kritisk resurs för företagens framgång.

C-UPPSATS, 10 poängSvenska som andraspråk, SIX 420 (41-60 poäng)Vårterminen 2006Handledare: Tore Otterup.

Det har länge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning är det bäst lämpade sättet att fastställa beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling är SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgångspunkten för vår undersökning, för att besvara vår frågeställning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgått från en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. Våra primärdata är inhämtad från intervjuer med revisorer från två av Sveriges största redovisning- och revisionsbyråer.  Vi har även inhämtat information från sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Diplomatiska försäkringars legalitet behandlas utifrån gällande internationell och nationell rätt..

Bakgrund och Problem: De två ledande normgivningsorganen inom redovisning ivärlden idag är International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). Intäktsposten i ett företags resultaträkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lång tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frågeställningar är när i tiden en intäkt ska redovisas och tillvilket belopp intäkten ska redovisas. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbeteför att konvergera intäktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn på intäkterpresenterats vilket innebär att förändringar i tillgångar och skulder blir primärt förerkännandet av en intäkt.