År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syfte:Att kartlägga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och Redovisningsrådets rekommendationer samt att fastställa i vilken utsträckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och fastställts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de båda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer är troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framträdande är sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rättvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

När en grafisk profil för en spännande ny internationell webbtidning för ungdomar skall göras är det viktigt att tänka på hur färg och form påverkar våra känslor. Experiment med färg som har gjorts av ledande färgpsykologer och färgvetare som Goethe, Itten, Lüscher och Karl Ryberg bevisar att färg har en stor psykologisk påverkan på människan. Internet är ett väldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt är det inte bara orden, utan även färgerna och formerna på webbsidorna som skall vara väl genomtänkta. Vilka färger kopplar ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa känslor? Vilka former kopplas ihop med samma känslor? Svaren på de frågorna sammanställdes och analyserades efter svaren på en enkät om färg och form som delades it till två högstadieskolor i Borlänge, Sverige och en i Santiago, Chile..

Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning svenska tillverkningsföretag använder verklighetsrelaterad intern redovisning som metod att minska kortsiktigheten inom organisationen samt om denna anpassning också leder till de önskvärda resultaten. Detta har gjorts genom en kvalitativ fallstudie utförd på fyra svenska tillverkningsföretag. Den främsta informationskällan var primärdata i form av skriftliga och muntliga intervjuer. De undersökta företagen var NIBE Industrier AB, SCA Packaging Sweden AB, Trelleborg Engineered Systems Group AB och Vin & Sprit AB. Kontaktpersonerna var högt uppsatta chefer eller controllers.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Sustainability redovisning ? en komparativ kvalitetsstudie. Seminariedatum: 2002-01-25 Kurs: FEK 591 Magisterseminarium ? Redovisning 10 poäng. Författare: Markus Håkansson, Martin Sehag och Mikael Ullman Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: ABB, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, British Airways, BP, COOP, Föreningssparbanken, ITT Flygt, NCC och Shell.

Ur ett redovisningsperspektiv är en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns världen över ett sätt att öka användbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS är ett steg i rätt riktning och där fler och fler länder ansluter sig. Inom EU är dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns även för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns många olika frågeställningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal från dotterbolag. I den frågan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg på O.F Ahlmark och där vi fått ta del av information om processen när övergång till IFRS gjorts.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.