Sökresultat:
1197 Uppsatser om Internationell jämförelse - Sida 61 av 80
Val av mÀtinstrument
SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.
Inköpsfunktionens skicklighet och dess effekter i organisationer
SammanfattningDet Àr svÄrt för företag att konkurrera i dagens förÀnderliga vÀrld dÀr globalisering och ny teknologi driver pÄ vikten av att vara konkurrenskraftig. Företagsledare har insett vikten av att ha en vÀl fungerande supply chain, dÀr inköpare har visat sig spela en vÀldigt stor roll. Det Àr en av orsakerna till att inköpsfunktionen gÄtt frÄn att vara en ren administrativ funktion, till att vara mer strategisk. De behöver hantera en mÀngd olika processer och ta mÄnga viktiga beslut, som har betydelse för hela organisationen. Om skickligheten hos inköparna har betydelse för hur processerna och besluten hanteras, kan det i sin tur pÄverka hela organisationen.
Redovisning av humankapital : Hur ser utvecklingen ut?
Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.
RÀtten till sjÀlvförsvar: en undersökning av artikel 51 i FN-stadgan
Den senaste tidens hÀndelser har gett stor uppmÀrksamhet till FN och den internationella rÀtten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till mÄnga frÄgor. Syftet med uppsatsen var att utreda nÀr en stat har rÀtt till sjÀlvförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den anvÀnts i det förflutna kan man konstatera att rÀtten till sjÀlvförsvar enligt artikeln trÀder ikraft om en stat utsÀtts eller har blivit utsatt för ett vÀpnat angrepp. Den gÀller sedan fram till att sÀkerhetsrÄdet vidtagit nödvÀndiga ÄtgÀrder.
Förvaltningsfastigheter - redovisning av vĂ€rdeförĂ€ndringar : Ăr omvĂ€rderingsmetoden enligt IAS 16 att föredra?
IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll tvÄ kontroversiella förslag, att vÀrdering skulle ske till verkligt vÀrde och att vÀrdeförÀndringarna skulle redovisas över resultatrÀkningen. VÄrt syfte Àr att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av vÀrdeförÀndringar. Det vi fokuserar pÄ Àr huruvida redovisningen av vÀrdeförÀndringar enligt verkligt-vÀrde-metoden i IAS 40 Àr det bÀsta sÀttet eller om omvÀrderingsmetoden i IAS 16 Àr att föredra.För att fÄ djupgÄende information och Äsikter i Àmnet valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod.
SekundÀrnoteringar : - En studie om svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar pÄ internationella marknadsplatser.
Den hÀr magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar frÄn internationella marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr intervjuer med berörda företag utgör den frÀmsta informationskÀllan. Inledningsvis genomfördes en första studie dÀr författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar frÄn internationella marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. NÀr noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.
Företagens redovisning av utslÀppsrÀtter : ett ingenmansland
Under det senaste Ärhundradet har medeltemperaturen pÄ jorden stigit mÀrkbart. En förklaring till den globala uppvÀrmningen Àr de ökade utslÀppen av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid, som följer av ökad anvÀndning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförÀndringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken pÄ internationell nivÄ. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförÀndringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-lÀnderna och EU förbundit sig att minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ.
Staden, planen och marknaden : en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen
I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats.
Litteratursamtal pÄ högstadiet - en studie utifrÄn elevperspektiv
SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.
HÀlsofrÀmjande arbete i skolan - Rektorer, skolsköterskor och verksamhetschefer resonerar
Ăvervikten bland barn och ungdomar ökar i samhĂ€llet och Ă€r idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man pĂ„ internationell, nationell och regional nivĂ„ har utformat folk-hĂ€lsomĂ„l som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mĂ„l Ă€r skolan en viktig arena dĂ€r man mĂ„ste arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande. Ăven skolans styrdokument, genom lĂ€roplan och skol-plan, innehĂ„ller mĂ„l för hĂ€lsoarbetet. Rektorer stĂ„r som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man pĂ„ skolan ska nĂ„ de uppsatta mĂ„len.
TeknikÀmnet i den svenska grundskolan 2014
TeknikÀmnet Àr idag ett skolÀmne som kan ses som oklart odefinierat dÄ det inte finns nÄgon entydig beskrivning avseende Àmnets innehÄll. Detta framgÄr Àven i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svÄrt för elever och lÀrare att överblicka teknikÀmnet avseende mÄl och undervisning. Detta kan Àven utlÀsas frÄn en pÄgÄende granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt Àr teknik helt klart ett framtidsÀmne med stor betydelse för samhÀlle, skola och elever.
Arbetet har som utgÄngspunkt haft följande frÄgestÀllning:
Hur ser teknikÀmnets stÀllning ut i den svenska grundskolan utifrÄn lÀrarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014?
Arbetets metodik bygger pÄ kvalitativa datainsamlingar frÄn olika dokument.
Algeriet vs Kilcullen : GÄr det att applicera modern COIN teori pÄ gamla krig?
Idag Àr det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori Àr missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant frÄn de som har verkat tidigare dÄ dagens konflikter Àr mera komplexa. En av dessa Àr den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger pÄ tre pelare nÀmligen sÀkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare mÄste utvecklas parallellt och Àr lika viktiga för att nÄ framgÄng i en COIN operation.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrÄn Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekÀmpning.Efter erfarenheter frÄn kriget i Indokina hade fransmÀnnen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".
Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalets bestÀmmelser gÀllande pensioner : En undersökning av bestÀmmelsernas förenlighet med den fria rörligheten för personer samt skatteförmÄgeprincipen
MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.
Att periodisera i bostadsrÀttsföreningar - normer och praxis
Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.
IFRS 2 : En mer rÀttvisande redovisning
FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.