Sökresultat:
1192 Uppsatser om Internationell jämförelse - Sida 60 av 80
Viktiga aspekter för konsumenten vid bilköp -Hur anpassar ÄterförsÀljare sig och sin marknadsföring för att möta konsumentens efterfrÄgan?
SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.
Det Àr ju ÀndÄ en mÀnniska som vi vÄrdar! : Synen pÄ den missbrukande patienten inom psykiatrisk omvÄrdnad
Bakgrund: Internationell forskning visar att det frÄn vÄrdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper sÄsom att de Àr aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvÄrdnad av dessa patientgrupper har lÀgre status Àn omvÄrdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gÀllande hur det ser ut i en svensk kontext har dÀremot inte identifierats och sÄledes existerar hÀr en kunskapslucka.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn pÄ patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvÄrdnad.Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i Ätta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den sjÀlvvalda kontaktlösheten, Den hÀmmande vÄrdmiljön, MÀnniskan som helhet, Den individreducerande vÄrdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvÄrdnad har en humanistisk mÀnniskosyn som grund för omvÄrdnad av patienter med missbruksproblem.
Har EG exklusiv kompetens att företrÀda medlemslÀnderna vid doharundans jordbruksförhandlingar?
Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande pÄ vÀrldshandeln. EU: s 25 medlemsstater Àr alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen Àr det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut pÄ jordbruksomrÄdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus pÄ jordbruksfrÄgor som denna förhandlingsrunda innebÀr. Jag kommer att ingÄende behandla de EG-rÀttsliga förutsÀttningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhÄllanden som denna kompetensfördelning resulterar i.
MÄlet med uppsatsen Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrÄn det juridiska regelverk och de rÀttsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.
Vilken information presenteras i VD-brev? En studie av industri- och hÀlsovÄrdsbranschen
Bakgrund: I en allt mer internationell vÀrld finns det idag ett tryck frÄn intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag vÀljer att lÀmna ut mer information i Ärsredovisningen Àn vad som Àr lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte frÀmst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehÄller ord som tyder pÄ att VD försöker försköna framstÀllningen av företagets resultat samt att de ofta sjÀlva vill framstÀlla sig i en ofelbar sjÀlvbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte Àr att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev frÄn 2010 i sex företag, vilka Àr verksamma inom tvÄ olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod anvÀnds och en textanalys pÄ sex företags VD-brev har dÀr gjorts.
Internationell redovisning av FoU : En studie om hur nÄgra finansiella nyckeltal pÄverkas av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2
I Sverige infördes Är 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. FrÄn och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev dÄ gÀllande i hela EU.I vÄr uppsats inriktar vi oss pÄ en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nÀmligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgÄngar. Vi fokuserar pÄ den typ av immateriell tillgÄng som uppstÄr genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board Àr ett av tvÄ ledande organ som pÄ ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.
Hur ser intressenterna pÄ ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?
Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.
ElprispÄverkan i elintensiv industri : Svensk industri i kris?
Industrin och dess företrÀdare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser pÄ gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivÄ och variation stÄr i centrum, dÄ uppsatsen utgÄr frÄn företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen Àmnar pröva hypotesen att företagens resultat Àr starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys pÄ olika för företagen centrala nyckeltal sÄsom soliditet och nettoresultat, jÀmfört med elprisets utveckling.
"Det kÀnns hemskt att jag inte kan hjÀlpa dem mer" : ? Om sjuksköterskors omvÄrdnad av patienter i livets slutskede inom akutvÄrden
Bakgrund: FrÄn internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta omrÄde i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjÀlp av modifierad innehÄllsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009).
Lika men ÀndÄ olika : en jÀmförande studie av hur Sverige, Danmark och Finland tolkat och reagerat pÄ den sÀkerhetspolitiska miljön som uppstÄtt efter det kalla krigets slut
DÄ det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förÀndringar i den sÀkerhetspolitiska miljön för de nordiskalÀnderna. FrÄn att ha befunnit sig i grÀnsomrÄdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att lÀnderna i omrÄdet kunnat ompröva och förÀndra sina sÀkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit lÀngst och har omdanat sitt försvar till nÄgot som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehÄllit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig nÄgonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det Àr som gjort att lÀnderna trots mÄnga likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande sÀkerhetspolitiska faktorerna.
Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag
Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.
Val av mÀtinstrument
SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.
Inköpsfunktionens skicklighet och dess effekter i organisationer
SammanfattningDet Àr svÄrt för företag att konkurrera i dagens förÀnderliga vÀrld dÀr globalisering och ny teknologi driver pÄ vikten av att vara konkurrenskraftig. Företagsledare har insett vikten av att ha en vÀl fungerande supply chain, dÀr inköpare har visat sig spela en vÀldigt stor roll. Det Àr en av orsakerna till att inköpsfunktionen gÄtt frÄn att vara en ren administrativ funktion, till att vara mer strategisk. De behöver hantera en mÀngd olika processer och ta mÄnga viktiga beslut, som har betydelse för hela organisationen. Om skickligheten hos inköparna har betydelse för hur processerna och besluten hanteras, kan det i sin tur pÄverka hela organisationen.
Redovisning av humankapital : Hur ser utvecklingen ut?
Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.
RÀtten till sjÀlvförsvar: en undersökning av artikel 51 i FN-stadgan
Den senaste tidens hÀndelser har gett stor uppmÀrksamhet till FN och den internationella rÀtten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till mÄnga frÄgor. Syftet med uppsatsen var att utreda nÀr en stat har rÀtt till sjÀlvförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den anvÀnts i det förflutna kan man konstatera att rÀtten till sjÀlvförsvar enligt artikeln trÀder ikraft om en stat utsÀtts eller har blivit utsatt för ett vÀpnat angrepp. Den gÀller sedan fram till att sÀkerhetsrÄdet vidtagit nödvÀndiga ÄtgÀrder.
Förvaltningsfastigheter - redovisning av vĂ€rdeförĂ€ndringar : Ăr omvĂ€rderingsmetoden enligt IAS 16 att föredra?
IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll tvÄ kontroversiella förslag, att vÀrdering skulle ske till verkligt vÀrde och att vÀrdeförÀndringarna skulle redovisas över resultatrÀkningen. VÄrt syfte Àr att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av vÀrdeförÀndringar. Det vi fokuserar pÄ Àr huruvida redovisningen av vÀrdeförÀndringar enligt verkligt-vÀrde-metoden i IAS 40 Àr det bÀsta sÀttet eller om omvÀrderingsmetoden i IAS 16 Àr att föredra.För att fÄ djupgÄende information och Äsikter i Àmnet valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod.