Liberia har pÄ senare tid prÀglats av instabilitet och misslyckat fredsbyggande. VÄr ambition Àr att ge en vÀlgrundad förstÄelse för inbördeskriget 1989-1996, och att pÄ ett resonerande sÀtt besvara frÄgan varför man inte lyckades etablera varaktig fred efter krigsslutet. Uppsatsen Àr en teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvÄdelat syfte. VÄrt fall analyseras utifrÄn teorier om krigsorsaker och fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning pÄ omrÄdet. De slutsatser vi nÄtt Àr att kriget kan förstÄs som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhÄllanden detta skapade.

Trots satsningar pÄ att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en lÄg andel kvinnor anstÀllda i myndigheten.Försvarsmakten har svÄrt att fullfölja kraven pÄ en ökad andel kvinnor pÄ alla nivÄer i internationell tjÀnst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar som fanns att rekrytera kvinnor till tvÄ missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jÀmföra de bÄda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur vÀl Försvarsmakten nÄdde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjÀnst.Uppsatsen beskriver först de förutsÀttningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. DÀrefter jÀmförs resultaten för de bÄda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.Undersökningen visar att förutsÀttningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var sÀrskilt goda med tanke pÄ de fÄtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anstÀllda i Försvarsmakten. Intressant Àr att de tvÄ missionerna lyckades olika vÀl med rekryteringen av kvinnor, dÀr FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.En slutsats Àr att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det lÄga antal kvinnor i internationell tjÀnst..

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

Den hÀr undersökningen Àmnar kartlÀgga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts pÄ detta sÀtt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare vÀrld, dÀr fredsfostran av unga sÄgs som den bÀsta metoden för att fÄ till stÄnd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen Àr att, genom en kvalitativ innehÄllsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansÄg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete pÄ­verka barnen i en sÄdan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. IstÀllet skulle barn lÀra sig att tÀnka kritiskt, vara sjÀlvstÀndiga och fÄ en förstÄelse för andra folks kulturer.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men ocksÄ för hur sjÀlvstÀndiga organisationers möjligheter och begrÀnsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi anvÀnder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgÀnglig kritik av dessa modeller hittar vi bÄde för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation bÄde underlÀttar och försvÄrar vÄrt fall. Vi hittar ocksÄ svÄrigheter med att anvÀnda modell 1 i en unipolÀr vÀrld.Slutsatsen Àr att alla tre modellerna krÀvs för att fullstÀndigt förstÄ varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

The world is yet to experience world peace, a peace that is hindered by ongoing conflicts that escalate into wars around the globe. Therefore, peace can only be possible if conflicts are restricted and resolved to prohibit war, creating and maintaining peace. This study will be constructed around this assumption, but will include a moral variable and answer: is there a moral conflict-solving road to peace?The study will be directed around appeasement, economic sanctions and war as conflict resolving agents for peace. I will construct a typology with common features by using empirical material; a topology that will then be analyzed using two opposing ethical theories, consequentialism and common morality.The analysis will be constructed around the above mentioned question.

Det har sedan lÀnge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gÀller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas bÄde för- och nackdelar med att anpassa strategin sÄvÀl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det Àr som pÄverkar företag vad gÀller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka tvÄ stycken forskningsfrÄgor dÀr en av dem Àmnar till att svara pÄ vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frÄgan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyrÄer i Sverige som arbetar internationellt.

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

I oktober Är 2000 antog FNs sÀkerhetsrÄd den första resolutionen dÀr kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 Àr en resolution antagen i sÀkerhetsrÄdet, Àr den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats Àr att belysa vikten av att samhÀllets olika nivÄer, frÄn absoluta toppnivÄ till grÀsrotsnivÄ, samarbetar för att resolutioner frÄn FNs sÀkerhetsrÄd, framförallt nÀr det gÀller sÄ kallade mjuka frÄgor, skall uppmÀrksammas och bli framgÄngsrika. Mer specifikt Àr mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat Ätta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar grÀsrotsnivÄn, sex i Stockholm och tvÄ i New York. Dessutom har jag hÀmtat information frÄn dokument frÄn FNs generalsekreterare, sÀkerhetsrÄdet och Sveriges regering, som representerar toppnivÄer i samhÀllet. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och sÀkerhet beror pÄ sÀkerhetsrÄdets genusblindhet, anvÀnder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia prÀglats av en rad vÄldsamma hÀndelser, bÄde i statens relation till andra stater, men ocksÄ inom landets interna angelÀgenheter. I mitten av februari 2011 utbröt vÄldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med vÄld av Qadhafis regim. Detta vÄldsutövande uppmÀrksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s sÀkerhetsrÄd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger pÄ en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara sÀkerhetsrÄdets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger pÄ det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.