Att vara sjuksköterska och vara pÄ internationell militÀr tjÀnstgöring innebÀr stora utmaningar. De utsÀtts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svÄrt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militÀr tjÀnstgöring. Sjuksköterskor pÄ internationella militÀra insatser tillhör tvÄ olika yrkeskategorier, soldater och sjukvÄrdspersonal. Deras primÀra uppgift i fÀlt Àr att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstÄ situationer dÀr de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan mÀnniska.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsföresprÄkare i Stockholm förklarar sin syn pÄ fredsskapande. Men det görs Àven nedslag i engelsksprÄklig litteratur dÀr exempel frÄn runt om i vÀrlden ges. HÀr nÀmner författarna sinsemellan vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Dessa svÄrigheter kan bland annat bero pÄ vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, dĂ€r Medicinalstyrelsen avrĂ„dde frĂ„n internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gĂ€llde frĂ„n adoptivförĂ€ldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande vĂ€ckte stark mediedebatt i Sverige under de följande Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna stĂ€llde sig i adoptionsfrĂ„gan nĂ€r det gĂ€llde utlĂ€ndska barn med annan ras eller etnicitet,samt fĂ„ en ökad förstĂ„else för varifrĂ„n dessa Ă„sikter kan ha fĂ„tt sin grund.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ innehĂ„llsanalys av artiklar som berör internationell adoption frĂ„n 1961-1964. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar diskuteras utifrĂ„n olika perspektiv pĂ„ ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av mĂ€nniskor med olika förhĂ„llande till internationell adoption men att det Ă€ndĂ„ var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Dagens globala vÀrld har öppnat upp möjligheter som gjort det lÀttare för mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden att trÀffas. En av anledningarna till att mÀnniskor invandrar till Sverige Àr kÀrlek. Dagens allt mer globaliserade vÀrld gör att demografin i Sverige Àndras med en ökning av den etniska och kulturella mÄngfalden. Detta stÀller krav pÄ vÄra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förstÄelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förstÄelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvÀrld har utvecklat sin kulturella förstÄelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda mÀn och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners frÄn Asien.

This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity following the invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports. The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans frÀmsta politiska idéer och principer: demokrati och mÀnskliga rÀttigheter, folkrÀtten, fred och sÀkerhet samt jÀmlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkÀnda politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhÀngare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i tvÄ internationella frÄgor och företeelser. Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter har analyserats utifrÄn diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrÀtten utifrÄn avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och sÀkerhet utifrÄn kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jÀmlikhet utifrÄn solidaritet med utvecklingslÀnder och jÀmlikhet i industrilÀnderna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frÄgestÀllningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frÄgor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frÄgor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags vÀrldsordningen föresprÄkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och vÀrldspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Protracted social conflicts, as those in Cyprus and Northern Ireland, are based on deep rooted perceptions of identity and definitions of "the other". According to the theory of discursive conflict transformation, war is primarily a social phenomenon, which is legitimated by a discourse of identity defined in terms of exclusionist boundaries and structural ideas of the social relations in society. In order to develop positive peace, the discourse of violence has to be challenged and the discursive structures that enable war have to transform into a counterdiscourse of inclusion and individuality. For the purpose of making a critical peace analysis, I have, with the assistance of established conflict theories, analysed the basic ideas behind the the Annan Plan and the Belfast Agreement and thus been able to interpret to what extent they may foster positive peace. I argue, that in order to provide basic needs on a group basis, power sharing arrangement, based on ethnicity or religion, exacerbates division rather than ameliorating it.

VÄr C-uppsats har varit inriktad pÄ att undersöka etableringen av Alnour International School i LuleÄ höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola dÀr eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska sprÄk. Syftet var att, ur bÄde ett religiöst och samhÀllsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motstÄndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshÀmtande metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med tvÄ personer som Àr kunniga inom omrÄdet.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring Àr ocksÄ av stor vikt, speciellt pÄ den industriella marknaden. En marknad som ligger nÀra Sverige och som Àr attraktiv för svenska företag Àr den ungerska marknaden.Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det Àr viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har Àven olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som Àr en internationell marknad. Det Àr viktigt bÄde pÄ den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stÀrka relationer och fÄ nödvÀndig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende Àr ocksÄ av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affÀrsuppgörelser kan ta lÄng tid pÄ den ungerska marknaden.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dÄvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma Är. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrÀttelsetjÀnsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker frÄn terroristnÀtverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av sÄ kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstÀnkta terrorister utan möjlighet till en rÀttvis rÀttegÄng, Obama-administrationen har valt att fortsÀtta utöva policyn. Syftet med studien Àr att faststÀlla huruvida USA:s juridiska rÀttfÀrdigande och bruk av folkrÀtt i relation till genomförandet av riktat dödande och anvÀndandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gÀllande internationell rÀtt.

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgÄtt en pÄtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad sÀkerhet innebÀr. Jag framhÄller att utvecklingen skall förstÄs som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhÄllande inom forskningsomrÄdet. Med utgÄngspunkt i Feminist Security Theory syftar den hÀr uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell sÀkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och sÀkerhet Är 2000 beskrevs för första gÄngen kvinnorsstÀllning i konflikter i form av en sÀkerhetsfrÄga och dÀrmed inte lÀngre enbart inkluderat i FN:s mÀnskliga rÀttigheter. SÄledes bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera sÀkerhetsutmaningar pÄ.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.