Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Vi har gjort en utvÀrdering av FN:s insatser i Kongo 1960-1964. Vi har analyseratutifrÄn en konflikthanteringsmodell som vi har hÀmtat ur Contemporary ConflictResolution av bland annat Oliver Ramsbotham. I denna modell Àr peacekeepingoch peace enforcement centrala inslag. Med dessa begrepp Äsyftas fredsbevaranderespektive fredsframtvingande ÄtgÀrder för att nÄ fred eller förhindra krig.Resultatet av vÄr analys Àr att delar av insatsen var framgÄngsrik, dÀriblandpeace enforcement. LÄngsiktliga ÄtgÀrder för fred saknades dock, vilket ledde tillatt vÄldsamheterna Äter tillÀts blossa upp nÀr FN lÀmnade landet.Resultatet av vÄrt arbete kan anvÀndas för att visa pÄ att peace enforcementhar anvÀnts och kan vara en framgÄngsrik metod för FN i framtida situationer..

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Kinas och Rysslands nuvarande relationer prÀglas av samförstÄnd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet frÄn 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men ocksÄ som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. FrÄgan Àr vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands nÀrmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militÀra, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrÄn den sammanvÀgdanyttan av partnerskap jÀmfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan ocksÄ kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nÀra samarbete nödvÀndigt.

Denna undersökning presenterar och analyserar Ugandas regerings metoder för att hejda den interna terrorism som plÄgat landet i drygt 20 Är. Studien Àr en teorikonsumerande fallstudie och den utgÄr frÄn landets terrorismlagstiftning frÄn 2002. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt terrorlagstiftningen pÄverkar de mÀnskliga rÀttigheterna och om detta kan fÄ konsekvenser för möjligheten att bygga en stabil fred. Analysen visar att Ugandas lagstiftning inte följer de för undersökningen uppstÀllda normer för hur stater bör arbeta mot terrorism. I studien kritiseras bland annat de vaga definitionerna av vad som ska klassas som terrordÄd samt regeringens krÀnkningar mot grundlÀggande fri- och rÀttigheter.

VÄr omvÀrld ser inte lÀngre ut som den gjorde efter andra vÀrldskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en vÀrld med allt öppnare grÀnser dÀr de inre och yttre sÀkerhetsaspekterna Àr förenade. De sÀkerhetspolitiska hotbilderna ser inte lÀngre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan nÄgra av EU:s medlemsstater Àr idag nÀst intill osannolikt. En storskalig aggression mot nÄgon medlemsstat Àr inte heller trolig.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Trots att vÀrldens sammanlagda vÀlstÄnd ökar, bor mer Àn fem av jordens dryga sex miljarder invÄnare i utvecklingslÀnder dÀr en vanlig inkomst Àr under tvÄ dollar om dagen. Samtidigt ökar ocksÄ de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. MÄnga bottnar i ett djupt missnöje och kan spÄras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det Àr ur ett sÀkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlÀgga och komma tillrÀtta med dessa bakomliggande faktorer. FattigdomsbekÀmpning Àr en central term i detta arbete.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

Denna uppsats har varit inriktad pÄ att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svÄra pÄfrestningar i fred. Problembakgrunden Äterfinns i sÄrbarhets - och sÀkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gÀllande att samverkanspotentialen ej Àr fullt utnyttjad mellan militÀra och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förÀndras.Studien har strukturerats med hjÀlp av fem funktioner för ledningsförmÄga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. UtifrÄn dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som Àr avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förstÄelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gÀllande lagrum, förstÀrka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.