Sök:

Sökresultat:

1361 Uppsatser om Internationell fred och säkerhet - Sida 33 av 91

Jen? Hubay och den ungerska violinskolan

Detta examensarbete handlar om Jen? Hubays1 pedagogiska metoder, historien om den ungerska violinskolan och dess inverkan pÄ 1900-talets stora violinister. Examensarbetet omfattar bland annat personliga upplevelser och erfarenheter som kan knytas till Àmnen och metoder vilka skrivits ner av tidigare studenter dÄ violinskolan kom till. Detta arbete vill uppmÀrksamma att Jen? Hubay skapade en av Europas mest kÀnda och viktigaste violinskola och förnyade metodiken av den europeiska violinpedagogiken med sina unika och helt nya synpunkter som ledde till en hög internationell nivÄ.

Sony+Ericsson=sant?

SAMMANFATTNING SYFTE Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur uppbyggandet av ett starkt varumÀrke gÄr till. Vi kommer att identifiera vilka fördelar ett starkt varumÀrke för med sig och se hur Sony Ericsson kan dra nytta av detta. METOD Vi har utöver den sekundÀradata vi samlat in anvÀnts oss av en kvalitativ metod för att genomföra vÄr studie. Slutsatserna Àr dragna av den analys som gjorts vid en teoretisk prövning av empirin. SLUTSATS Vi har kommit fram till att Sony Ericsson har stor chans att kunna bli ett starkt varumÀrke om de lyckas positionera sig som ett företag som erbjuder mulitmediala produkter med unik design och avancerade funktioner.

MÄngfaldsutveckling inom en finansiell organisation

MÄnga organisationer arbetar idag pÄ en internationell marknad och mÄste pÄ sÄ sÀtt ocksÄ anpassa sig till det nya samhÀllsklimatet. Att se och arbeta över grÀnser, arbeta utifrÄn att kompetens och nya affÀrsmöjligheter inte har nÄgon etnisk tillhörighet. Alla Àr vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att fÄ individen att lÀra och i lÀngden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie Àr att analysera en organisations planerade och pÄbörjade mÄngfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare ÄtgÀrder.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och vÀrderingar var vÀl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förÀndring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

TAKK - ett verktyg som skapar ett gemensamt spr?k f?r alla

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Utmaningars inverkan pÄ strategier : en studie om SEB:s intÄg pÄ den tyska privatkundsmarknaden och om grunderna till uttÄget dÀrifrÄn

I en allt mer globaliserad vÀrld med en ökad internationell nÀrvaro pÄ den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det hÀr arbetet undersöker vi hur bankers strategier förÀndras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter pÄ vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte pÄ den tyska privat- och företagsmarknaden pÄverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi Ärsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden dÀr banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna frÀmmande mentalitet gÀllande banktjÀnster och ett annorlunda banksystem.

Brand Identification hos internationella distributörer : En studie i skapandet av Brand Identification - och dess effekter pÄ varumÀrket

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som pÄverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare Àr syftet att belysa vilka tillvÀgagÄngssÀtt svenska modeföretag anvÀnder för att tackla faktorernas inverkan pÄ skapandet av distributörernas Brand Identification.Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification Àr viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. FörmÄgan att skapa en kÀnsla av tillhörighet Àr viktig för att Brand Identification med producentens varumÀrke ska vara möjlig, sÀrskilt dÄ distributören arbetar som representant för flera varumÀrken. TillvÀgagÄngssÀtt för detta Àr kommunikation som Àr riktad mot distributörens sÀljkÄr samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna..

Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

En kartlÀggning av debatten kring Basel II

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de förestÀllningsramar som rÄder internationellt angÄende BaselkommittÚns nya kapitaltÀckningsregler, Àven kallad Basel II. UtifrÄn dessa förestÀllningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. VÄr slutsats Àr att finansiella institutioner generellt vÀlkomnar intentionerna med Basel II. Dock rÄder det skilda uppfattningar om det Àr praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltÀckningsregler. Det finns farhÄgor om att Basel II inte kommer att uppnÄ de uppsatta mÄlen.

Upplevda barriÀrer för clean technology-företag - Fallstudier om kommersialisering av produkter pÄ en internationell marknad för solenergi

Overall aim of this master?s thesis is to describe and identify perceived barriers in Swedish businesses within solar energy field and analyze, based on four theoretical viewpoints, how these barriers can be handled. In other words how can the barriers be overcome or eliminated to better succeed in the commercialization process? The method applied is qualitative in which data has been collected through phone interviews originated from seven Cleantech businesses which operate within solar energy. Furthermore this thesis has a descriptive- and an explorative purpose.

 AnvÀndandet av fÀltarbetsförmÄgan :  En jÀmförelse av fÀltarbetsförmÄgan i Sverige och i Afghanistan

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen pÄ officersprogrammet pÄ Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i hur fÀltarbetsförmÄgan anvÀnds i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns nÄgra slutsatser att dra om eventuell skillnad. GenomgÄende i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fÀltarbeten för rörlighet, fördröjandefÀltarbeten, fÀltarbeten för överlevnad och övriga fÀltarbeten anvÀnds för att förklara fÀltarbetsförmÄgan. De resultat som visade sig efter jÀmförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fÀltarbeten i Afghanistan jÀmfört med Sverige. De dragna slutsatserna Àr att fÀltarbetsförmÄgans storlek i Afghanistan Àr beroende av den totala insatsens storlek.

Förvaltning i utveckling-transparens och ansvarsutkrÀvande i Afrika söer om Sahara

Det rÄder brist pÄ transparens och ansvarsutkrÀvande i mÄnga afrikanskaförvaltningar. Dessa demokrativÀrden Àr centrala för utveckling och de börinstitutionaliseras. Denna uppsats analyserar hur stigberoende och historiskafaktorer har varit avgörande för denna institutionaliserings framgÄng. Fyrafaktorers pÄverkan pÄ transparens och ansvarsutkrÀvande undersöks. Dessa Àrreformer och internationell pÄverkan, förvaltningens struktur, juridiska system ochinstitutionaliserad tillit.

Svensk sÀkerhetspolitik i förÀndring

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.

Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Jag mÄste frÄga mamma : En studie om anhörigstöd och social interaktion

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska kÀnna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i mÄnga fall kan vara en vÀldigt viktig anhöriggrupp för vÄra soldater och sjömÀn.Undersökningen fokuserar dels pÄ vilka behov av stöd mÄlgruppen har, men ocksÄ pÄ hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska fÄ mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehÄller information om hur tre mammor har kÀnt sig och upplevt kontakten med FM dÄ deras söner gjort utlandstjÀnst, hur en mamma kÀnner sig inför att hennes son för första gÄngen ska göra utlandstjÀnst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FMŽs anhörigstöd allmÀnt ser ut..

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->