Sök:

Sökresultat:

1361 Uppsatser om Internationell fred och säkerhet - Sida 32 av 91

PrestationsmÀtning i internationella organisationer : En fallstudie pÄ Duni AB

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: PrestationsmÀtning i internationella organisationer- En fallstudie pÄ Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvÀrdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: PrestationsmÀtning, PrestationsmÀtningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvÀrdera den nuvarande differentierade prestationsmÀtningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar Àven till att förklara vilka aspekter som pÄverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmÀtningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras pÄ hur vi anser att Duni ska agera i frÄgan samt hur de kan gÄ vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ företaget Duni AB. Uppsatsen bygger pÄ en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

Utva?rdering av framtaget gra?nssnittsfo?rslag till DISE : En fallstudie av en serverapplikations gra?nssnitt avsett fo?r sto?rre ska?rmar

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

VÄgar du satsa pÄ kulturell mÄngfald- Har du nÄgot att förlora?

Vi lever idag i en allt mer globaliserad vÀrld, vilket bidragit till ett mÄngkulturellt samhÀlle. Dagens organisationer stÄr i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mÄngfald Àr, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas mÀnniskan in i den sociala miljön pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mÄngfaldsarbete.

Ondskans hjÀrta

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Förorenaren ska betala?: Om skÀlighet och solidariskt ansvar vid avhjÀlpande av förorenings- eller miljöskada

Principen ?förorenaren betalar? utgÄr frÄn att den som orsakat en skada pÄ miljön ska ta ansvaret för avhjÀlpandet av skadan. Principen Äterfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess nÀrmare specificering i form av definitioner och undantagsregler Äterfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen sÄ som den kodifierats i svensk rÀtt har sin grund i internationell rÀtt och ett allmÀnt hÄllet ansvar för den som orsakat en skada.

N?R ANSVARET KOMMER F?RE ERFARENHETEN - Om oerfarna mellanchefers upplevelser av sin psykosociala arbetsmilj? i mindre restaurangf?retag

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Intern kommunikation i en internationell organisation : - En studie av internkommunikationens roll i ett företag med verksamheter offshore

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

The US-India Deal En fallstudie av USA:s och Indiens strategiska partnerskap

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.UtifrÄn det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog dÄ de ingick avtal med varandra. Vi har anvÀnt oss avfyra grundbultar som utgÄngspunkt: mÄlsÀttning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstÄ vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft nÀr de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har ocksÄ försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fÄtt för icke-spridningsavtalet NPT och för andra lÀnder i vÀrlden.Vi kom fram till att bÄde Indien och USA agerat rationellt utifrÄn sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker Àr betydande för bÄdalÀnderna och vÀrt de uppoffringar som man gjort..

Utvecklingen av svensk sjöoperativ helikopter med ubÄtsjaktförmÄga 1951 till 1957 : en analys av bakomliggande faktorer

Syftet med uppsatsen Àr finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubÄtsjaktförmÄga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur tvÄ olika perspektiv. De bÀgge perspektiven kommer frÄn boken Essence of Decision av Graham Allison och Àr i grunden tvÄ statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har pÄ liknande sÀtt anvÀnt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bÀgge perspektiven hÀr benÀmnts ?rationellt aktörsperspektiv? och ?internt maktkampsperspektiv?.

USA:s invasion av Irak : EN studie av hur Bushadministrationen motiverade invasionen av Irak 2003, och hur motiveringen förhÄller sig till FN-stadgan

2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat frÄn FN:s sÀkerhetsrÄd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell vÄldsanvÀndning.Syfte med uppsatsen Àr att se hur Bushadministrationens motiveringar förhÄller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys dÀr tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen anvÀnts. Realismen har Àven anvÀnts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.

Internetauktioner som konkurrensfördel

Auktioner pÄ nÀtet har pÄ senare Är blivit en vital del i mÄnga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begrÀnsad budget och IT-kompetens har upptÀckt de möjligheter som auktionssidor erbjuder och idag Àr dessa marknadsplatser överbefolkade av smÄ, ofta nischade aktörer. PÄ grund av stark lokal sÄvÀl som global konkurrens frÄn större företag hade bara en brÄkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjligheten att anvÀnda internetauktioner som alternativ distributionskÀlla funnits. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera en av dessa aktörer och vÄr frÄgestÀllning Àr hur valt företag med hjÀlp av auktionssidor genererat lÄngvariga konkurrensfördelar gentemot större aktörer pÄ marknaden. Att skapa lÄngvariga konkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en lÄngsiktigt framgÄngsrik strategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckas med detta beror pÄ en rad olika faktorer Det företag som vi har valt att studera Àr en av de tio största aktörerna pÄ den svenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot Àldre tvspelsrelaterade produkter.

HÄllbar utveckling - betydelse och betydande

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

SOMATISKA BESV?R I PSYKIATRISK V?RD. En litteraturstudie om sjuksk?terskors erfarenheter i m?tet med samsjuklighet

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

All makt utgÄr frÄn VÀst : En kritisk diskursanalys av Afghanistans politiska rekonstruktion

Syften med denna uppsats Àr att studera vilka normer och vÀrderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer Àr de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt anvÀnt mig av Norman Faircloughs textnÀra kritiska diskursanalys och ?VÀrldssamhÀllemodellen?, dÀr begrepp sÄsom legitimitet och hegemoni stÄr i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner frÄn Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->