Bakgrund och problem: Offentlig sektor beskrivs som en sektor som mÄsteeffektiviseras och bidra till att skapa mervÀrde i samhÀllet. Det Àr Àven en sektorsom mÄste arbete mer kundorienterat och ha ett högt förtroende i samhÀllet. Ommedborgarna inte Àr nöjda med vad offentlig sektor kan erbjuda, kan deifrÄgasÀtta hur skattemedlen anvÀnds. MÄnga organisationer upplever att det ÀrsvÄrt att möte de olika samhÀllskraven med begrÀnsade resurser. En som harlyckats Àr Skatteverket, som fallstudien kommer att belysa.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur Skatteverket har lyckats med sinframgÄngsrika utveckling mot kundorientering och belysa deras viktigasteframgÄngsfaktorer.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till Skatteverkets interna förÀndringarsom har bidragit framgÄngsrikt mot kundorientering.Metod: Den Empiriska delen bygger pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄnSkatteverket.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi Àr humankapital och jakten pÄ denna resurs tar sig mÄnga olika utryck. MÄnga nÀringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. TvÄ begrepp som aktualiseras i denna kontext Àr employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rÄdgivningsbranschen engagerar sig pÄ svenska universitet och högskolor utifrÄn de tvÄ koncepten. FrÄgor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrÄn en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Organisationskommunikation har under de senaste decennierna pÄverkats av olika samhÀlleliga förÀndringar. Störst pÄverkan har möjligheten att kommunicera via digitala medier haft. MÄnga förutspÄdde att dessa digitala medier, sÄsom intranÀt, skulle leda till bortfallet av mer traditionella pappers-kanaler, exempelvis personaltidningar, som lÀnge anvÀnts för intern kommunikation. Detta har emellertid inte intrÀffat vilket tyder pÄ att papperskanalerna bidrar med nÄgot de digitala medierna inte kan. Dessa resonemang formade en frÄga om vilka medium som bör anvÀndas för att organisationer ska nÄ sina medarbetare med information.Det sÀtts alltsÄ en stor tilltro till att de digitala medierna kommer styra en allt större del av den interna kommunikationen i framtiden.

Denna uppsats syftar till att uppmÀrksamma tvÄ av de största organisationerna i vÀrlden, WTO och EU, och deras interagerande med varandra vad gÀller den interna problematiken. EU, som har möjligheten att skapa en direkt effekt av internationella avtal, har stött pÄ bekymmer nÀr det gÀller att faststÀlla vilken effekt GATT, samt det nu etablerade WTO-avtalet, ska ha inom rÀttsordningen. Det görs i uppsatsen en genomgÄng om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att den direkta effekten skall gÀlla, och nÀr dÀrmed privata rÀttssubjekt, sÄ som företag och individer, kan förlita sig pÄ reglerna i domstol. Det kommer Àven att fokuseras pÄ WTO:s tvistlösningsorgan och vilken status dess utlÄtande fÄr vid yrkande om skadestÄnd samt ogiltighet av Gemenskapens utformade rÀttsakter. Granskningen av rÀttspraxis samt i mÄngt och mycket generaladvokaters förslag till avgörande ger för handen att möjligheterna för rÀttssubjekt att förlita sig pÄ WTO-avtalet Àr begrÀnsat, och att domstolens upprepande av tidigare mÄls domskÀl medför att ett slag om den direkta effekten har brutit ut.

Bakgrund:  BostadsrÀtten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  frÀmsta  syfte  Àr  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvÀrt boende. MÄnadsavgifterna frÄn bostadsrÀttsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  tÀcks upp och dÀrmed Àr boendekostnaden beroende av hur bostadsrÀttsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrÀttsförening Àr förenlig med att verka för medlemmarnas bÀsta ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur en bostadsrÀttsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus pÄ de faktorer som inverkar pÄ medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  Àr  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  anvÀnts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Uppsatsens titel: Omorganiseringsproblem: strategiska och strukturella förĂ€ndringsperspektiv Seminariedatum: 2007-06-04 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ng Författare: Emma Jonsson, Johan HermerĂ©n, Martin Tullström Handledare: Per-Hugo SkĂ€rvad Fem nyckelord: Trigger, strategi, organisationsförĂ€ndring, diskrepans, fallstudie Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda hur ett företags diskrepans mellan strategiska mĂ„l och faktiskt utfall vid organisatoriska förĂ€ndringar yttrar sig, vilka misstag som görs i sammanhanget, triggers betydelse samt hur diskrepansen kan minimeras Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats, dĂ€r primĂ€rdatan baseras pĂ„ en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen grundar sig pĂ„ strategiska och organisatoriska förĂ€ndringsteorier. Den teoretiska referensramen utgörs av resonemang frĂ„n Chandler, Mintzberg, Lewin och Alvesson & Sveningsson. Empiri: Empirins primĂ€rdata utgjörs av semistrukturerade intervjuer med sex personer som varit vĂ€l insatta i företagets organisatoriska förĂ€ndring. SekundĂ€rdata bestĂ„r av litteratur, Ă„rsredovisningar, interna dokument och personaltidningar.

The connection between management control systems for controlling sustainability and a firm's motivation for engaging in sustainability is not completely understood (ArjaliĂšs & Mundy, 2013). The aim of this thesis is to develop a more profound understanding for management control in achieving sustainable companies. To do this, we raise the question: How and to what extent do companies use management control systems to achieve sustainability compliance Simons's Levers of Control (1995) are applied to this question in order to get a consistent and thorough insight of management control systems. Hence, a case study of ABB:s work to achieve material compliance in accordance with EU-regulation was conducted. The findings of the case study reveal that ABB uses the regulations as explicit goals and implement them in sustainability procedures.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Denna uppsats Àr en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översÀtts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori anvÀnds för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översÀttningsteori anvÀnds för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha pÄ medarbetarna redogörs Àven för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat pÄvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data frÄn dokumentstudier samt kvantitativ data frÄn en medarbetarenkÀt.

For some time researcher has focused their interest on how women are being treated in sports and what impact it has on the development of the sports movement. Researchers in the field have tried to clarify where the problem lies, if it is gender or sex. Are the differences between the sexes caused by how society portrays women or because women and men are built for different purposes. This research paper studied how women in the sports of snowboarding and freeskiing perceived their possibilities to practice their own sports. Furthermore, the study tried to answer if the problems are originated from the culture of the sports, what the possibilities and opportunities women had to make ?it? and what women think is the reason why there are so few female athletes in their sports.

Bakgrund: Varje Är utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar fÀrre Àn 0,5 % av alla svenska aktiebolag.  Dessa företag uppfyller vissa kriterier dÀr tillvÀxt Àr den viktigaste. Gasellföretagens tillvÀxt Àr viktig för Sverige dÄ de bÄde bidrar ekonomiskt och stÄr för mÄnga nya arbetstillfÀllen. Dock Àr det fÄ företag i Sverige som har kunskapen att vÀxa. För att ett företag ska kunna uppnÄ tillvÀxt ligger det i grunden en tillvÀxtstrategi som mÄste implementeras inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. Vilka tillvÀxtstrategier anvÀnder gasellföretag och hur implementerar de dem?Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillvÀxt genom att identifiera tillvÀxtfaktorer.Genomförande: Studien Àr av kvalitativ art och baserad pÄ intervjuer med fyra fallföretag.Slutsats: Vi har utifrÄn vÄr fallstudie identifierat vilka tillvÀxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag anvÀnder.

Syftet med studien Àr att utifrÄn lÀrandet och de förÀndringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum hÄller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsomrÄdet framhÄller att styrkorten kontinuerligt mÄsteuppdateras för att kunna spegla företagets situation. LÀrandet anses vara en förutsÀttning för förÀndring, dÀrför inriktas studien pÄ hur förÀndring och lÀrande i företaget hÄller detbalanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrÄn befintlig teori inom omrÄdet. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument,Ärsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika nivÄer i Locums organisation.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet Àr att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.FrÄgestÀllningarna rör fackliga företrÀdares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens frÀmjande eller försvÄrande av denna.För att besvara frÄgestÀllningarna utifrÄn den kvalitativa ansats som tillÀmpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer frÄn varje aktörsgrupp vilket resulterade i att Ätta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i tvÄ delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen pÄ mÄnga sÀtt uppfattas frÀmja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlÀtta förutsÀttningarna för intern rörlighet. Resultatet visar ocksÄ att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa omrÄden förbÀttra sitt frÀmjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har tvÄ slutsatser. Den ena Àr att den fackliga organisationen mÄste prioritera intern rörlighet som arbetsomrÄde inom hela organisationen.