At first glance, the group CEO's (koncernchefens) legal position looks easy. It is the CEO?s responsibility to lead and make decisions on matters which affect the entire group, all while defending the company?s best interests. However, when one looks closely at how the Companies Act (Aktiebolagslagen) regulates how a company should organize itself, as well as the options available to manage the group, one rea-lizes that simply appointing a group CEO does not necessarily make the company compatible with the Companies Act. A group CEO threatens to reduce both the Board and CEO's legal administrative districts which are not in accordance with legal and commercial principles.In order to introduce a group CEO it requires a detailed investigation of the group's legal relationships.

För att kunna styra ett företag sÄ behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hÀmtas frÄn bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag vÀlja? Företaget lever inte isolerat frÄn omvÀrlden dÀrför finns det mÄnga faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader pÄ produkter pÄ ett bÀttre sÀtt.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagslÀget finns för att minera. De hjÀlpmedel som finns och Àr brukbara Àr ytterst begrÀnsade. Ett system som skulle kunna vÀnda denna trend Àr en minkastare, nÄgot som bland annat tas upp i, för fÀltarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebÀra för Försvarsmaktens förmÄga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sÄdant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nÀra knytningen till Försvarsmakten anvÀnds de grundlÀggande förmÄgorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat pÄvisar att införandet av ett sÄdant system skulle utveckla arméns, och framförallt dÄ ingenjörförbandens förmÄga att minera.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Kvalitetsledning Àr ett Àmne som företag stÀndigt behöver förbÀttra för att hÄlla sig uppdaterade i dagens dynamiska marknad. Företag X har pÄ senare Är vuxit organisatoriskt och gjort stora omorganiseringar, men kvalitetsarbetet pÄ företaget har halkat efter och glidit ifrÄn företagets nya verksamhet, vilket bidragit till mÄnga kundreklamationer pÄ grund av bristande kvalité.Företag X Àr dÀrför i behov att uppdatera och utveckla dess kvalitetsledning för att sÀnka deras interna kostnader och öka kvalitén inom organisationen.Denna rapport syftar till att undersöka hur Företag X kan förbÀttra dess kvalitetsledning genom att undersöka teorier och litteratur inom kvalitetsledning. För detta syfte har en kvalitativ studie genomförts dÀr data har samlats in genom 16 semi-strukturerade intervjuer inom organisationen.Det framgÄr att Företag X har ett grundlÀggande sÀtt att arbeta med kvalitetsledning, vilket skapar mÄnga kvalitetsbrister inom företaget.Med hjÀlp av det teoretiska ramverket har empirin analyserats dÀr tvÄ rotorsaker identifierats inom Företag X; intÀktsbaserad strategi samt smÄföretagarmentalitet i en stor organisation. Det Àr viktigt att Företag X utvecklar sitt kvalitetsledningsarbete genom att definiera kvalité och kommunicera detta tvÀrs genom hela organisationen. Företag X behöver standardisera processer och aktiviteter sÄ att alla inom organisationen arbetar pÄ samma sÀtt och mot samma mÄl..

Att mailservern blir överbelastat Àr ett stÄende problem hos företag. De anstÀllda rensar sÀllan sina mailinkorgar som vÀxer för varje dag. E-mail Àr den vanligaste interna kommunikationsmedlet som anvÀnds för att skicka mail till kunder, skicka information till sina anstÀllda men Àven till att frÄga arbetskamraten om vart de ska Àta lunch eller liknande som inte alls Àr arbetsrelaterat. Denna studie kommer att handla om hur man kan anvÀnda en blogg som en informationsfördelning inom ett företag, hur en blogg kan tillfredstÀlla de behov av information som finns samt Àven titta pÄ det intranÀt företaget anvÀnder sig utav och se vilka brister som finns.Studien har bland annat baserats pÄ intervjuer som gjordes pÄ utvalda anstÀllda i ett företag. Baserat pÄ svaren har det gett en översikt över vilken information som saknas i dagens lÀge i företaget trots det intranÀt som företaget anvÀnder sig utav.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

I den hÄrda konkurrens som rÄder mÄste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsÀtta vara konkurrenskraftiga. NÀr det gÀller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmÀrksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta dÄ logistikkostnaderna pÄverkas bÄde direkt och indirekt av hur företag vÀljer att hantera och styra ett system för anvÀndning av emballage. Direkt pÄverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt pÄverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

Syfte: DÄ vi har funnit att en stor del av tidigare forskning kring varumÀrken fokuserar pÄ konsumentmarknaden vill vi nÀrmare undersöka varumÀrkets betydelse i en industriell kontext.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom ostrukturerade och öppna intervjuer. Vi utgick frÄn vÄra respondenters svar och analyserade dÀrefter svaren med hjÀlp av relevanta teorier. Undersökningen har sÄledes en induktiv ansats med ett tolkande synsÀtt. Teoretiska perspektiv: I vÄr teoretiska bas har vi samlat teorier frÄn tre olika ÀmnesomrÄden; nÀtverksbyggande och relationsmarknadsföring, inköpsteorier samt varumÀrkesteorier. Dessa tre omrÄden ligger till grund dels för vÄr egen förstÄelse för Àmnet samt för hur vi tolkar och analyserar det empiriska materialet.Empiri: VÄrt empiriska material bestÄr av tio djupgÄende intervjuer pÄ totalt fem företag.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare. Jag har stÀllt mig följande tvÄ frÄgor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumÀrket internt och externt? Vilka strategier anvÀnder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behÄlla medarbetare? UtifrÄn syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumÀrke men har redan pÄbörjat ett aktivt arbete med att stÀrka det. Anledningen Àr att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumÀrke. Offentliga organisationer mÄste dock först kartlÀgga och analysera nulÀget och sina framtida behov.

FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förÀndras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, stÀlls ocksÄ krav pÄ revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhÄllanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvÀrld harlett till ett behov av effektiviseringar, nÄgot som gjorts möjligt med hjÀlp avinformationsteknologi, men Àven ett behov av harmoniserad lagstiftning dÄ företagverkar globalt över landsgrÀnserna.Denna harmoniserade lagstiftning har pÄ senare tid influerats starkt av det ökade fokuspÄ interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhÀllspÄverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fÄtt större fokus irevisionen, och dels börjat prÀglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,frÀmst i form av IT-system. Det Àr naturligt att revisorerna sjÀlva inte besitter dentekniska detaljkunskap som mÄnga gÄnger krÀvs för att pÄ ett tillrÀckligt grundligt ocheffektivt sÀtt utvÀrdera dessa IT-system, varpÄ man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen stÀlls dock utförliga krav pÄ att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta dÄ det alltjÀmt Àr ordinarierevisor som Àr ansvarig för revisionen och dess resultat. VÄr frÄga Àr sÄledes omrevisorn har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvÀrdera dennes arbete.Syftet med denna frÄgstÀllning Àr att, med regleringen pÄ omrÄdet som grund, fÄ klarheti vad som faktiskt krÀvs av revisorn gÀllande förstÄelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt stÀller vi oss frÄgande till vad som faktiskt kan krÀvas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att endast behandla de förhÄllanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av nÄgon av Big Four-byrÄerna.Vi har anvÀnt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fÄtt, och fÄ respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter pÄomrÄdet utan att bli styrda och hÀmmade av precisa frÄgestÀllningar frÄn vÄr sida.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien pÄverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. UtifrÄn detta kommer vi Àven belysa hur företagen bör hantera de barriÀrer som den nÀmnda kontexten kan utgöra. För detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kÀrna utgörs av ett avsnitt om institutioner dÀr en grundlÀggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner pÄverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrÄn vÄr teoretiska syntesmodell dÀr den externa och interna miljön med hjÀlp av en brygga av nÀtverk har hjÀlpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap vÄra fallföretag bidragit med gÀllande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder dÀrefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen pÄverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriÀrer hanteras. Uppsatsens slutsats pÄvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör Àr förvÄnansvÀrt stabil.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det Àr att företag uppnÄr tillvÀxt, bÄde för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta Àr det viktigt att de vet hur de skall gÄ tillvÀga. Det Àr dÀrför vÀldigt angelÀget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillvÀxten i företagen. Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla detta kunskapsomrÄde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillvÀxt i smÄföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, dÀr tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

En avreglerad marknad har lett till nya förutsÀttningar för handel med spannmÄl. Svenska jordbrukare har numera större möjlighet att sjÀlva pÄverka försÀljningspriset utifrÄn spannmÄlsmarknadens fluktuationer. En globaliserad marknad dÀr prissÀttningen styrs av utbud och efterfrÄgeförhÄllanden ger Àven de smÄskaliga jordbrukarna större incitament att aktivt följa prisförÀndringarna. Denna studie Àmnar utvÀrdera smÄskaliga lantbrukare i mÀlardalsregionen och deras instÀllning till att teckna kontrakt pÄ rÄvaror. Vid analys av beslutsprocessen har riskattityder utgjort en betydande faktor för studien. I studien har fyra grundliga intervjuer med smÄskaliga lantbrukare genomförts. Samtliga jordbrukare har liknande förutsÀttningar och bedriver liknande verksamheter.