Sökresultat:
1175 Uppsatser om Intern kundnöjdhet - Sida 40 av 79
En jÀmförande prestandastudie mellan JSON och XML
NÀr man utvecklar en ny produkt eller tjÀnst stÄr man ofta inför valet av
dataformat. De mest anvÀnda idag Àr JSON och XML. Formaten ser vÀldigt olika
ut, erbjuder olika funktioner, men anvÀnds inte sÀllan till samma sak. Vilket
som egentligen Àr snabbast finns det mycket Äsikter om, men inte lika mycket
testresultat. Den luckan skall detta arbete tÀcka.
ProgrammeringssprÄken som anvÀnds Àr Python och JavaScript, vilka bÄda Àr
populÀra pÄ webben.
Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas.
En helhet som förenar? Aspekter pÄ intern information inom BorÄs Stadsteater och BorÄs Stadsbibliotek
This is a qualitative study with a reflexive approach. The aim of this masters thesis is to describe how the internal information is managed in BorÄs Theatre and BorÄs Public Library related to the internal flow of information within the organisations according to descriptions of different units, staff and work tasks. Ten qualitative semi-structured interviews with employees at the Theatre and the Library have been conducted. The organisations have been studied separately. The interviews are presented according to six categories presented in the theory chapter as a result of the study.
Grammatisk finithet i trumaĂ
Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens pĂ„ verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svĂ„rapplicerade kriterier för mĂ„nga sprĂ„k och finithet pĂ„ satsnivĂ„ ? huruvida en sats Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig eller ej ? har blivit en viktig frĂ„ga för definitionen.Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrĂ„n sprĂ„ket trumaĂ.Det tycks finnas flera fenomen som Ă€r tecken pĂ„ en finithetsdistinktion i trumaĂ, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs pĂ„ verbet vid absolutivargumentets frĂ„nvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara sĂ„ att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad pĂ„ person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad frĂ„n den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. GĂ€llande finithet pĂ„ satsnivĂ„ finns det i trumaĂ bĂ„de finita och infinita satser som kan fungera som bisatser.
Moduluppbyggnad av ramstyrda dumprar ur ett produktionsperspektiv ? Volvo CE AB i BraÄs
Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, Àr en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier.Uppsatsens syfte Àr att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i BraÄs i strÀvan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnÄtts genom analys av intern och extern benchmarking jÀmfört med den teori som finns inom ÀmnesomrÄdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrÄn varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i BraÄs mÄste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrÄn egna definitioner som Àr skrÀddarsydda specifikt för företaget.I rapporten presenteras förslag till ovanstÄende handlingsplan för modulindelning pÄ Volvo CE i BraÄs..
VÀlmÄendeformulÀret - ett mÄtt pÄ subjektivt vÀlmÄende : Psykometrisk utvÀrdering av en ny sjÀlvskattningsskala
Psykiskt vÀlmÄende bestÄr av sÄvÀl frÄnvaro av psykiska symtom som nÀrvaro av subjektivt vÀlbefinnande, tillstÄnd som bör mÀtas oberoende av varandra. I brist pÄ ett lÀttillgÀngligt, kostnadsfritt och för svenska förhÄllanden tillförlitligt mÀtinstrument för subjektivt vÀlmÄende, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka VÀlmÄendeformulÀrets psykometriska grundförutsÀttningar som sÄdant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmÀrkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmÄga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt vÀlmÄende. Resultaten gav stöd Ät en enfaktorlösning, med subjektivt vÀlmÄende som bakomliggande variabel.
StÀndiga förbÀttringar i praktiken: konkreta exempel frÄn verkligheten
Författarna till examensarbetet har intervjuat tre företag som tillsammans lÀmnade in över 15 000 förbÀttringsförslag Är 2010. Avsikten med examensarbetet var att finna exempel pÄ hur företag arbetar med StÀndiga förbÀttringar i praktiken.Examensarbetet pÄbörjades med en litteraturstudie med StÀndiga förbÀttringar som bas. Litteraturstudien fokuserade pÄ implementering av StÀndiga förbÀttringar, dess framgÄngsfaktorer och fallgropar. Efter detta genomfördes intervjuer pÄ tre företag med en kvalitetsansvarig och en operatör i den mÄn det gick. Staffan Olsson, Operation Excellence Manager pÄ Coca-Cola Enterprises Sverige AB, HÄkan Lööw, Operations Manager, och Mulugeta Gerzgher, teamleader pÄ sterilavdelningen pÄ St.
Hur arbetar charterföretagen för att stÀrka sitt varumÀrke?
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och utreda hur tjÀnsteföretag inom charterbranschen arbetar för att stÀrka sitt varumÀrke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumÀrket.Metod: Försöka implementera en modell för att fÄ en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stÀrka sina varumÀrken, författarna anvÀnder sig olika litteratur kÀller samt emperiska studier.Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stÀrka sitt varumÀrke, samt betydelsen för tjÀnsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad.AvgrÀnsning: Genom att begrÀnsa vÄr undersökning valde vi att koncentrera oss pÄ endast tvÄ charterföretag, detta för att skapa en bÀttre och djupare inblick pÄ vÄr frÄgestÀllning. De tvÄ charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgÄ ifrÄn Àr; Apollo och Ving. Anledningen till detta Àr att de Àr marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumÀrke.Nyckelord: VarumÀrkeskapital, kÀrnvÀrde av tjÀnst, postionering, mÀrkesidentitet, marknadskommunikation, intern mÀrkeslojlitet, associationer..
Tidsbokning SkellefteÄ Taxisamordning
SkellefteÄ Taxisamordning Àr ett personalÀgt bolag med 50 delÀgare. Företaget har ca 170 anstÀllda. Företaget har sedan tidigare haft en statisk webbplats, tanken var att utöka den med en inloggning till en intern del. Det har funnits ett önskemÄl frÄn Àgarna att kunna kontakta chaufförerna pÄ ett enkelt sÀtt utan att ringa runt till alla nÀr man har en bil som stÄr utan chaufför. DÀrför önskade taxi ett system dÀr bilÀgarna kunde lÀgga upp lediga körpass pÄ den interna webbplatsen (intranÀtet).
Internrevision - i kommunalÀgda energibolag
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.
Hur försÀljares kunskap om varumÀrket och varumÀrkesidentifiering pÄverkar försÀljning samt upplevd förmÄga att pÄverka kunden : En fallstudie pÄ bilindustrin
Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.
Conscientiousness, Locus of Control och Arbetsmotivation
Studien syftade till att undersöka om det finns samband mellan conscientiousness, Locus of Control och arbetsmotivation samt om Älder och anstÀllningslÀngd predicerar en del av ar-betsmotivation. Studien omfattade 63 anstÀllda (28 kvinnor och 35 mÀn) pÄ ett telekommuni-kationsföretag i Sverige. För att studera conscientiousness anvÀndes ett egenformulerat test med god intern homogenitet, Cronbachs alfa = 0,85. För att mÀta Locus of Control och ar-betsmotivation anvÀndes redan konstruerade test med god validitet och reliabilitet, skapade av Rotter (1966) och Cammann, Fichman, Jenkins och Klesh (i Bowling & Hammond 2008). I den statistiska prövningen anvÀndes bÄde bivariat korrelation i form av Spearmans rho och MRA-standard och hierarkisk.
How does the teachers of business economics develop their competence?
I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lÀrare i företagsekonomi och hur dessa lÀrare utvecklar sin Àmneskompetens. Bakgrunden Àr att lÀrare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven pÄ en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien Àr att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt lÀrare i ekonomi kan utveckla sin Àmneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lÀrare pÄ sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett förÀnderligt samhÀlle stÀller? I vilken form vill lÀraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lÀrarna vid de fristÄende gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.
Utflyttning av svenska aktiebolag ur ett skatterÀttsligt perspektiv : sÀrskilt vid utflyttning av den verkliga ledningen
Svenska aktiebolag kan skatterÀttsligt flytta ut frÄn Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat pÄ OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rÀtt utan mÄste definineras med hjÀlp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen gÄr antingen till sÄ att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende pÄ hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet belÀget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frÄgan om den verkliga ledningen gÄr att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterÀttsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag fÄr. Konstateras kan att nÄgon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras..
Inre motivation genom arbetsmiljöarbete: undersökning av Kiruna kommuns arbetsmiljöarbetes effekter pÄ inre motivation
I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt pÄ personal i Kiruna Kommun med avseende pÄ hur deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter pÄverkar personalens inre motivation. MÀtningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkÀt dÀr Àven personalens deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter undersöktes. I enkÀten prövades Àven ett frÄgeformulÀr för direkt mÀtning av förÀndring av den inre motivationen. Deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter hade inte nÄgot samband med upplevd förÀndring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hÀlsofrÀmjande aktiviteter.
En studie av gymnasieelevers studierelaterade stress
Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de sjÀlva upplever studierelaterad stress. Jag har anvÀnt mig av ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag sökt svar pÄ studiens frÄgestÀllningar med hjÀlp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress Àven om det enbart Àr kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta Àr sjÀlvförvÄllad. DÄlig planering och betyg Àr vanliga stressfaktorer.