Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. FrÄgor som berörts Àr skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vÄrdnadshavare. Det har Àven gjorts en jÀmförande analys gÀllande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarförÀldrar finns pÄ flera plan i den svenska skolan.

I arbetet studeras undervisning i Svenska som andrasprÄk, bÄde inom SFI och vuxenutbildningen. Studien bygger pÄ 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas frÄn tvÄ olika nivÄer. PÄ den deskriptiva nivÄn Àr syftet att kartlÀgga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan Ären 1965 och 2003. Detta inkluderar de förÀndringar som Àr antÄgande i skrivande stund.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ eventuella skillnader i Alfombra Rojas sÀtt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jÀmfört med i Spanien, och om möjligt fÄ en uppfattning om vad eventuella skillnader beror pÄ. För att uppnÄ detta granskar och jÀmför jag texternas innehÄll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har Àven anvÀnt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n pÄ Alfombra Roja och byrÄchefen pÄ Zon ReklambyrÄ.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem Àr att innehÄllet och syftet med texterna Àr olika. De spanska berör frÀmst att knyta affÀrskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig pÄ att ordna events för företag i Sverige.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

VÄrt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mÄngkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrÄn detta tittat pÄ fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. De fyra vi valt att titta pÄ Àr, fysisk och psykisk miljö, sprÄk, barns identitet och förÀldrar. Vi har Àven gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har intervjuat mÀnniskor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, och vad de ansÄg var viktigt för att fÄ detta att fungera.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mÄngfald, för att förstÄ hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och dÀrmed kan pÄverka lÀrandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mÄngfald. Litteraturen behandlar Àven den kulturella mÄngfalden i relation till lÀrandet samt pedagogiska riktningar som kan tillÀmpas pÄ de mÄngkulturella skolorna. Med hjÀlp av fokuserade intervjuer undersöktes lÀrarens förstÄelse för begreppet kulturell mÄngfald, pÄ vilket sÀtt lÀraren kan arbeta för att öka förstÄelsen för begreppet hos eleverna och hur det i sÄ fall kan pÄverka lÀrandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vÄr studie pÄ att lÀrare i första hand förknippar begreppet kulturell mÄngfald till förekomst av olika etniciteter.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

 BAKGRUND: I dagens mÄngkulturella samhÀlle kan sjuksköterskor ofta vÄrda patienter som kommer frÄn andra lÀnder och kulturer. Det kan ofta innebÀra en rad olika svÄrigheter som sjuksköterskan mÄste hantera för att kunna ge patienterna god vÄrd. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka och beskriva de faktorer som pÄverkar sjuksköterskors upplevelser i vÄrden av patienter frÄn andra lÀnder. METOD: Föreliggande studie Àr en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006).

VÀrlden idag kÀnnetecknas av att vara en global arbetsplats dÀr landsgrÀnser inte utgör ett hinder för att mÀnniskor frÄn olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrÄn ett ledarskapsperspektiv och se pÄ hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. UtifrÄn tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gÄtt till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött pÄ samt vilka lÀrdomar de svenska cheferna tar med sig frÄn sitt uppdrag.Uppsatsen Àr en empirisk studie som Àgt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmÄgan att kunna anpassa sitt perspektiv pÄ organisation och ledarskap samt sin mÀnniskosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag Àr det viktigt att lÀra sig om den kultur som kÀnnetecknar ens nya arbetsplats.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.