Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

BakgrundI tidigare forskning har det framkommit att den svenska skolan och förskolan inte kommitsÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration och utvecklande av interkulturelltförhÄllningssÀtt. Vidare visar tidigare forskning ocksÄ att förskollÀrare i stor utstrÀckning anvÀnder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssÀtt. HÀr finns ocksÄ belagt att förskolan som kulturell arena Àr en lÀmplig plattform för integration och för det förebyggande arbetet med att motverka dikotomier som exempelvis ?vi? och ?dom?.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka ett pÄgÄende integrationsprojekt som syftar till att öka antalet möten mellan barn frÄn segregerade omrÄden i en kommundel i södra Sverige. Undersökningens huvudsakliga fokus kommer att beröra pedagogers, arbetsgivares och projektledares uppfattningar kring integration i förskolan samt vilka förvÀntningar som finns kring det pÄgÄende projektet.MetodFör att inhÀmta analyserbart material till studien har verktyget selfreport anvÀnds.Selfreport innebÀr att respondenterna ombeds svara pÄ frÄgor i löpande text.Respondenterna bestÄr av tre förskollÀrare, tvÄ arbetsgivare och tvÄ projektledare.Resultatet har sedan analyserats kvalitativt.ResultatResultaten visar att de tillfrÄgade pedagogerna, arbetsgivarna och projektledarna innehar liknande uppfattningar kring vad begreppet integration stÄr för och de uttrycker att de tror att ökad integration leder till ökade möjligheter till lika villkor i samhÀllet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

Studien utfördes med syfte att belysa nÄgra rektorers och lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell arbetsplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna; Vilka förestÀllningar har lÀrare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mÄngkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer fÄ en ökad förstÄelse och samtidigt fÄ en bild av hur rektorer och lÀrare hanterar eventuella problem som kan uppstÄ pÄ grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

Bakgrund: HemsjukvÄrden Àr en verksamhet som inbegriper vÄrdmöten med vÄrdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundlÀggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt frÀmja hÀlsa. Det som anses försvÄra kommunikationen Àr dÄ vÄrdtagare och distriktssköterskor talar olika sprÄk eller anvÀnder skilda kroppsprÄk.Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vÄrdande mötet med vÄrdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvÄrden.Metod: En kvantitativ deskriptiv design anvÀndes med en enkÀt som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration frÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvÄrden i ett lÀn i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vÄrdmöten med vÄrdtagare med invandrarbakgrund.

Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

VÄrt syfte med studien Àr att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lÀrare förhÄller sig till social och kulturell problematik. Hur tÀnker och samtalar rektorer och lÀrare kring mÀnniskosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhÄller sig rektorer och lÀrare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svÄrigheter och dilemman uppstÄr i arbetet med att omsÀtta lÀroplanens grundlÀggande vÀrden i praktiken? I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med övergripande intervjuomrÄden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lÀrare, tvÄ rektorer samt fyra lÀrare samtidigt, vid en gruppintervju.

Titel I artighetens namn ? Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju.

SammanfattningInvandringen Àr en realitet i dagens samhÀlle. Skolan har hÀr en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det Àr intressant att frÄga sig hur skolan och undervisningen förhÄller sig och anpassar sig till denya omstÀndigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mÄngkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhÄllande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lÀrare och invandrarelever ser pÄ historieÀmnets roll i det mÄngkulturella klassrummet.

Den hÀr uppsatsen behandlar arbetet med lÀroplanens vÀrdegrund inom svenskÀmnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frÄgor i vÀrdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmÀnsklig förstÄelse inom den delen av svenskÀmnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara pÄ frÄgan: Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmÄgor hos elever som pÄbjuds i lÀroplanens vÀrdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmÀnsklig förstÄelse och empati? För att besvara denna frÄga har en studie gjorts i en gymnasieklass i Ärskurs ett pÄ det yrkesförberedande vÄrd- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklÀrare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and HÄkan JensgÄrd and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and HÄkan JensgÄrd and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.