Alla barn har i förskolan rÀtt att utveckla sitt modersmÄl. I denna studie utgör fenomenet modersmÄlsstöd fallet, vilket undersökts utifrÄn: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer uppfattar modersmÄlsstöd. Vilket görs utifrÄn följande frÄgor:Vilken betydelse ges modersmÄlstöd för flersprÄkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmÄlsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien Àr av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod Àr intervjuer, som genomfördes med tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstÄ innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lÀrarnas arbete pÄ det mÄngkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundlÀggande centrala begrepp som studien vilat pÄ. Studien har baserats pÄ samtal med sju lÀrare samt fÀltstudier vid tre mÄngkulturella fritidshem. Diskursanalys har anvÀnts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lÀrarna talar om barnen, förÀldrarna och om sitt arbete i det mÄngkulturella fritidshemmet som annorlunda i jÀmförelse med andra fritidshem.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

The purpose of this study was to examine how teachers in primary schools experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes and also how they plan their teaching for these pupils. The empirical study did intend to answer the following two questions; how do teachers experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes? How is teaching of newly arrived immigrant pupils in regular classes being formed? A qualitative method was used in the form of interviews with five primary school teachers from two different schools. The overall perspective I have assumed in this study is the sociocultural perspective, but I have also taken up a second language perspective and an intercultural perspective. All the teachers in the study have described their experiences of teaching newly arrived immigrant pupils in terms of difficult, tough and demanding at the beginning, but nowadays somewhat easier.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

The purpose of this thesis is to investigate whether the lower secondary school teaching in religion leads to a positive understanding and openness, concerning different religions and cultures. We want to study how pupils in grade eight and nine in two lower secondary schools in a multicultural community comprehend different religions. Since we choose a pupils perspective we decided to do a questionnaire to get a wide ground. As a complement we interviewed twelve pupils and also did observations during their religion classes. During our study we focused on three different themes.

Min essÀ handlar om en hÀndelse som Àr sjÀlvupplevd. Den beskriver att det finns brist pÄ erfarenhet om interkulturellt förhÄllningssÀtt pÄ vissa förskolor. Den beskriver Àven att jag och mina kollegor inte kunde hantera nÄgra situationer som man i förskolans vÀrld kan hamna i. Dilemmat som framtrÀder i hÀndelsen handlar om brist pÄ kunskap nÀr det gÀller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt pÄ de institutioner dÀr den Àr som allra viktigast i samhÀllet, nÀmligen i skolans- och förskolans vÀrld.

Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur de anstĂ€llda pĂ„ Jensens BĂžfhus Malmörestaurang upplever att det Ă€r att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur frĂ„n ett annat land.Hur upplever de anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen att Jensens BĂžfhus, ett danskt företag, verksamt pĂ„ bĂ„da sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt pĂ„ Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie av Jensens BĂžfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen den bĂ€st lĂ€mpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anstĂ€llda pĂ„ Malmörestaurangen.I Jensens BĂžfhus vĂ€lkomstmapp och pĂ„ företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som prĂ€glat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras pĂ„ Jensens Malmörestaurang dĂ€r intervjupersonerna upplever att de Ă€r pĂ„ samma nivĂ„ oavsett befattning.

I dagens samhÀlle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lÀttare att förflytta sig över nationsgrÀnserna har detta öppnat dörrar för sÄvÀl privatpersoner som företag. I och med detta har mÄnga företag och organisationer fÄtt anpassa sig till, lÀra sig att förstÄ och hantera kulturell mÄngfald. I globala företag Àr det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anstÀllda med annan nationell kulturell bakgrund Àn sin egen. Detta kan ibland leda till missförstÄnd och merjobb, men bidrar Àven till dynamik och inspiration pÄ arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig pÄ tre djupgÄende intervjuer med managers pÄ olika nivÄer pÄ ett multinationellt callcenter i Wien.