SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Jag har valt tre teman ur vÀrdegrundsboken och jÀmför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebÀr att förmedla kultur.Ett konstaterande Àr att skolans kultur och vÀrdegemenskap förmedlande uppdrag Àr motsÀgelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen Àr sammansatt av ett bestÀndighets, kontinuitets och ett förÀndringsuppdrag. Det Àr tÀnkt att skolan ska spegla sitt samhÀlles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionÀr och dÀrmed bana vÀg för ett framtida samhÀlle som pÄ bestÀmda sÀtt skiljer sig frÄn dagens. Det stÀlls krav pÄ att personalen ska förmedla kulturellt bestÀmda vÀrden och upprÀtta kultur som överensstÀmmer med dessa vÀrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur det interkulturella perspektivet kan anvÀndas i historieundervisningen. Vidare Àr syftet att fördjupa frÄgestÀllningen till att ocksÄ omfatta hur historieundervisning kan utformas sÄ att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som samtliga undervisar i historia i Ärskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berÀtta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk hÀndelse verklig och konkret för alla eleverna.

Det hÀr Àr en historiedidaktisk undersökning som behandlar frÄgan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielÀrare angÄende deras didaktiska stÀllningspunkter, visar undersökningen pÄ hur innehÄllet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar Àven om detta innehÄll pÄverkas av dagens mÄngkulturella Sverige. De didaktiska frÄgorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. LÀrarnas berÀttelser relateras till didaktisk teori angÄende historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

The purpose of this study is to search for and compare how teachers in a multicultural municipal school and in a multicultural independent school design their teaching to benefit all the students in the classroom, regardless of background.I wanted to get information about how teachers work from an intercultural perspective. To get information I used qualitative methods, which includes interviews and observations. I interviewed four teachers working in a primary school. Two from a independent school and two from a municipal school.The result revealed that both the independent school and municipal school are working from an intercultural perspective where they try to find different methods to reach every student in the class. Their biggest similarity is that the teachers put a lot of effort on language development since the Swedish language is key to the Swedish society.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.

AbstractIn the literature on multiculturalism and group rights there is a strong tradition that sees diversity as something directly paradoxal to unity. In this tradition, scholars put forward a view of multiculturalism as a divisive and exclusionary process which breaks down the cohesion and unity of society. Related to this notion is that of a neutral and universally valid frame of reference in which political dilemmas can be solved; for example a neutral civil sphere where the ?true essence? of society lies. In this essay I attempt to criticise these two notions.

TitelGrĂ€nslös kommunikation Kommunikationen i ett globalt företag under förĂ€ndringFörfattareÅsa BorgKursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap avancerad nivĂ„HandledareAnnika BergströmTerminVT 2011SyfteAtt undersöka hur kommunikationen fungerat i ett globalt företag under förĂ€ndring.Metod och materialKvantitativ enkĂ€tundersökning pĂ„ ett totalurval av 138 mellanchefer pĂ„ Volvo Business Services. 83 personer svarade vilket gav en svarsfrekvens pĂ„ 60 procentHuvudresultatMed hjĂ€lp av en webbenkĂ€t har jag undersökt hur kommunikationen fungerat i det globala företaget Volvo Business Services under en förĂ€ndring. Resultaten visade att en stor del av mellancheferna i företaget ansĂ„g att informationen varit tillrĂ€cklig men att en betydande del Ă€ndĂ„ inte var nöjd med kommunikationen som gĂ„tt ut. De upplevde dĂ„ svĂ„righeter att svara pĂ„ frĂ„gor frĂ„n anstĂ€llda. Det visade sig Ă€ven att mellancheferna föredrog att fĂ„ informationen genom andra kanaler Ă€n de kanaler de fick.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research.The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship.It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures..

Syftet med denna uppsats var att undersöka Ätta förskollÀrares instÀllning och förhÄllningssÀtt till mÄngkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes och totalt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare frÄn en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollÀrarna var positivt instÀllda till mÄngkultur men att de hade svÄrt att lyfta fram mÄngkulturen i verksamheten. Ingen av förskollÀrarna tog tillvara pÄ barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfÀllen. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgra nÀmnvÀrda skillnader mellan de tvÄ förskolorna nÀr det gÀllde att ta tillvara pÄ barns olika kulturella bakgrund.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one.