NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.

The purpose of this essay is to investigate Swedish as a second language acquisition in a group of students with diverse culturul backgrounds. my intension is to find out if a dialogical posture in teaching with focus on the students earlier knowledge,experianses, thoughts and feelings, will contribute to a teaching enviroment where the students can express them selves and listen to each other. the teachers task is to help the students to explore their own thinking.According to the theoretical base of the essay, sucessfull second language asquisition occours in a meaningsfull context through dialogue and interaction between students and teacher as well as between student and student.I have used a qualitative method consisting in participating as a teacher in this group of second language learners during four lessons, observing, taking notes and writing diary. The teaching material used during the lessons was a book (fiction but based on a true story) and the dialogue in the group proceeded from the story we read together..

The aim of this essay is to describe the historical development of the intercultural teacher training program at Södertörn University in Stockholm. I have also examined how the intercultural teacher training program was started, how and why it became intercultural and how the people in charge of the development of the teacher training program discussed intercultural science. The teacher training program has been an active part of Södertörn University since 1998, but it became intercultural in 2002. I have studied these questions through documents from the Södertörn University archives and literature by the funders of the education. The study shows that the university profile, ambitions and motives have been a key factor in the decision to make the teacher training program at Södertörn a multi-cultural one..

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history..

This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mÄngfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture?.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mÄngetniskt verksamhetsomrÄde (med betoning pÄ förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frÄgestÀllningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska ÄtgÀrder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lÀrande och utveckling?Teori: I studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet grundlÀggande och detta Àr hÀmtad frÄn poststrukturalismen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ vad som konstruerar upplevelser, tÀnkande, kÀnnande och handlande i den sprÄkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begrÀnsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna i grundskolan 6-9 upplever utvecklingssamtal med förÀldrar med utlÀndsk bakgrund. Hur gÄr det att genomföra samtalet? Vilka hinder och möjligheter finns? Hur överbryggar man hindren? Teori: Empirismen Àr teori som ligger bakom denna studie. Det var en explorativ undersökning, med kvalitativ inriktningen.Metod: Sju lÀrare deltog i den kvalitativa studien. Undersökningsinstrumentet var semi-strukturerade intervjuer som spelades in pÄ band och transkriberades.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefÀr tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlÀnda inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes Ätta halvstrukturerade intervjuer pÄ nÄgra olika gymnasieskolor, med sprÄkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder vÀldigt mycket för dem och att de ser ljust pÄ framtiden.

I vÄr studie hade vi som syfte att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att skapa en god lÀrandemiljö för andrasprÄkselever. Studiens fokus ligger pÄ att se hur lÀrare arbetar för andrasprÄkelevernas integration, sprÄkutveckling och ÀmnesinlÀrning samt att undersöka om dessa arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell och sÄledes kÀnner till forskning och pedagogik som frÀmjar andrasprÄksinlÀrning . För att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever ute i skolverksamheten valde vi att utföra en intervjustudie dÀr vi intervjuade sex verksamma ÀmneslÀrare som undervisar i klasser dÀr andrasprÄkselever ingÄr. VÄr studie visar att de intervjuade lÀrarna inte har formell kompetens för andrasprÄksundervisning dÄ de inte arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell som Àr riktad mot andrasprÄksinlÀrare. Vi finner dock att flera av de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt för andrasprÄkselevernas integration och sprÄkutveckling genom diverse stödinsatser..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa individualiseringen i Àmnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. FrÄgestÀllningen som vi utgÄtt ifrÄn Àr:Hur arbetar fyra lÄg- och mellanstadielÀrare för att individualisera sin undervisning i det mÄngkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebÀr en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen Àr en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lÀrare. VÄrt resultat har vi delat upp i fyra teman.

The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn?t.The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special PedagogyMy results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ vilka faktorer som pÄverkar modersmÄlslÀrares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi frÄn tre modersmÄlslÀrares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och syfte har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns nÄgra faktorer som starkt pÄverkar modersmÄlslÀrarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hÀmmande pÄ elevernas lÀrande. De faktorerna var bristande kunskap och förstÄelse hos personalen i förskolan kring modersmÄlslÀrares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lÀrmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmÄlslÀrare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.