Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strÀvar efter att hitta nya arbetssÀtt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie Àr att undersöka hur en förskola genomförde en förÀndringsprocess kring sin innemiljö, det vill sÀga rum, möblering och material.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck anvÀndes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo anvÀndes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval dÀr de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen Äterstod 13 artiklar som lÄg till grund för reslutatet i litteraturstudien.

Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för HĂ€lsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjĂ€lp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina mĂ„lsĂ€ttningar angĂ„ende transparen's och hĂ„llbarhet. Att göra det osynliga synligt Ă€r Ă€rendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. NĂ€r konsumenter köper varor i affĂ€ren vet de sĂ€llan hur dessa genom sin livscykel pĂ„verkat(eller kommer pĂ„verka) mĂ€nniskor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lĂ€ttillgĂ€nglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlĂ€ngning av den hjĂ€lp som befintliga ekologi-, etik- och miljömĂ€rken ger?.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vÄr studie tagit vara pÄ i arbetet med att stödja och stÀrka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien Àr att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrÄgor.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmÀrksammats mycket den senaste tiden. I den hÀr studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, Àlgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger nÀring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska berÀkningar uppskattade jag hur vanligt det Àr att Àlgar dör i vattendrag och om dessa Àlgar har nÄgon inverkan pÄ vattendragets totala nÀringsbudget. Jag fann att drunkning hos Àlgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar frÄn USA, Canada och Polen. Orsakerna till att Àlgar drunknar, trots att de Àr duktiga simmare, kan vara t.ex.

Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. FrĂ„n början var det kortfilmer som skapades men frĂ„n 30-talet ökade intresset för animerade lĂ„ngfilmer. VisionĂ€ren Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade lĂ„ngfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvĂ€rgarna premiĂ€r. Metoden som anvĂ€ndes nĂ€r Snövit producerades var cellmetoden. Idag anvĂ€nder man ofta datorn nĂ€r man vill producera den animationsfilm.

DÄ demografiska förÀndringar sker i samhÀllet dÀr fler blir Àldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vÄrdpersonal i större grad vÄrda personer med demens dÀr det Àr av stor vikt som vÄrdpersonal att inte lÄta vÀrdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av vÀrdighet i omvÄrdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 kvalitativa artiklar anvÀndes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvÄrdnad av personer med demens relaterat till vÀrdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och sÀkerhet relaterat till vÀrdighet upplevdes viktigt i omvÄrdnad av personer med demens vid bevarande av vÀrdighet.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

The main focus for this essay is to describe the relationship between human and nature through a material investigation that takes its shape through sculpture. With the help of a fairytale-like story the reader can share the creation of the sculpture and how my thoughts flow through the process that will result in an exam project. Rooted in earlier projects I discuss the crash between civilization and the wilderness as well as talking about the likeness of the creative process and child play. I also discuss the body's place in the forest and the loneliness that we humans created that has cut us off from the rest of the creatures and plants in the forest. My aim is that in the final piece I will create a fiction place where these can be joined together again.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Titel: Ämnen pĂ„ agendan. En analys av pressmeddelanden frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€straGötalands lĂ€n.Författare: Ida Lenhoff och Lisa SahlĂ©n.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: VĂ„rterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 46 sidor.Syfte: Att analysera det genomslag som LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€nspressmeddelanden fĂ„tt, frĂ„n 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i lĂ€net.Metod och material: Kvantitativ innehĂ„llsanalys. 78 pressmeddelanden frĂ„n 1 mars 2012 till1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, BohuslĂ€ningen och Mariestads-Tidningen.Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jĂ€mn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelandenom var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar.

Syfte: VÄrt syfte Àr att, med tvÄ teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bÀttre förstÄelse för servicemötet som fenomen.FrÄgestÀllningar: - Vilka faktorer pÄverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggÀst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tÀnkas förtydliga bilden och underlÀtta förstÄelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - PÄ vilket sÀtt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förstÄelse för servicemötet?Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats dÀr kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vÄrt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden Àr bÀst lÀmpad för vÄr undersökning dÄ vÄrt syfte Àr att nÄ en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: FörvÀntningar pÄ service och kvalitet förÀndras under servicemötets gÄng. Subjektiva uppfattningar och förestÀllningar ger servicemötet ett innehÄll av spontanitet och individuella krafter. VÄr studie visar att pÄ liknande sÀtt som gÀsten tar med sig förestÀllningar och förvÀntningar tar Àven personalen med sig förestÀllningar och förvÀntningar till servicemötet.