I Sociologiskt perspektiv pÄ HÀstunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av HÀstunderstödd terapi med nÄgon form av psykosocial inriktning kan förstÄs ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar HÀstundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen stÀlls i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan mÀnniska och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som stÄr i relation till varandra. Kategorierna Àr: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka rollen som hjÀlpfröken i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta Àr en roll som flickor i förskolan ofta fÄr pÄ medveten eller omedveten uppmaning frÄn pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv Àr det viktigt att se till det sociala livet pÄ förskolan för alla barn. Det vill sÀga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna pÄ förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

VÄrt sprÄk lÀr vi oss tidigt i livet men den största delen av vÄr kommunikation sker ickeverbalt genom kroppssprÄk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och Àr av stor vikt i klientkontakten inom vÄrden. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundlÀggande kommunikation inom vÄrdyrken, sÄvÀl pÄ humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda pÄ hur djurhÀlsopersonalen kan bli bÀttre pÄ att kommunicera med djurÀgare och dÀrigenom uppnÄ en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vÄrdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vÄrdkvalitet. I den internationella litteraturen anvÀnds de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

För att upprÀtthÄlla nötköttsproduktionen i Sverige, dÄ mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istÀllet av dikor i sjÀlvrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur pÄ naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att frÀmja hÀvd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion Àr viktig dÄ den anvÀnder markresurser som inte kan anvÀndas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mÄngfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark Àr, dess nÀringsinnehÄll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion pÄ naturbetesmark. Fokus ligger pÄ nötkreaturens tillvÀxt och olika faktorer som pÄverkar den.

I mÄnga organisationer Àr minskade utbildningskostnader ett av de viktiga skÀlen för att anvÀnda e-learning. En av de metoder som anvÀnds för detta Àr att dela inlÀrningsmaterial och information mellan olika system. PÄ sÄ sÀtt behöver samma material inte skapas om pÄ nytt och analys av insamlad information blir mycket enklare. Sharable Object Reference Model (SCORM) har lÀnge varit en standard för att ÄteranvÀnda inlÀrningsmaterial, men har med tiden blivit förlegad. E-learning utvecklas tillsammans med teknik och interaktions-möjligheter.

Anaplasma phagocytophium Àr en intracellulÀr bakterie som sprids via fÀstingar. Den orsakar sjukdom hos ett stort antal djurslag inklusive mÀnniska. Infektionen Àr sÀllan livshotande men kan drabba ett stort antal djur i fÀstingtÀta omrÄden och leda till produktionsförluster genom nedsatt tillvÀxt, mjölkproduktion och fertilitet. Det finns flera olika metoder för diagnostik, men det Àr viktigt att veta hur resultaten ska tolkas. Studier har indikerat att infektionen kan bli persistent, men det finns inga resultat som tyder pÄ att en kronisk form av klinisk sjukdom förekommer.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mÄl Àr att förÀndra och förbÀttra en organisation, dÀr arbetet idag utgÄr ifrÄn en stationÀr plats men dÀr vi hÀvdar att arbetssÀttet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt, resultatet av fÀltstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den anvÀnds inom, den ska ha förmÄgan att kÀnna av den kontext den opererar inom samt ha förmÄgan att följa de interaktioner som personalen utför.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berÀttelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berÀttelserna till sitt vardagsliv.Den frÄgestÀllning som vi har utgÄtt ifrÄn Àr:Vad pratar barn pÄ fritidshem om nÀr de samtalar kring film med fiktivt innehÄll?Vad sÀger barn om hur fiktivt innehÄll som de sett pÄ film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ fram empiri att analysera. Vi har utgÄtt frÄn barns perspektiv dÄ vi har försökt att se vÀrlden ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmÀrksamma barns perspektiv om forskaren vill fÄ kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av vÀrlden. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehÄlla barns perspektiv dÄ de Àr experter inom omrÄdet.I vÄr metod har vi anvÀnt oss av gruppintervjuer dÄ barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och Äsikter.

Social inlÀrning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrÀnde eller dennes produkter. Beteendet och nÀrvaron av en artfrÀnde kan pÄverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlÀrning, samt effekterna av detta, Àr stora frÄgor inom husdjurens skötsel och vÀlfÀrd. För vÀrphöns Àr det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjÀderplockning, Àr resultat av social inlÀrning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lÀrdom via social inlÀrning.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

This literature study assembles current knowledge about CODD (Contagious Ovine Digital Dermatitis). The aetiology of this disease is not completely known and to obtain a manageable overview, this study aims to summarize the knowledge from published studies and shed light on the subject. Search for literature on the subject has been made in the Web of Knowledge, PubMed and Google Scholar, and has been compiled in this paper. Footrot and ovine interdigital dermatitis are differential diagnosis of CODD and they possibly have a common role in the emergence of CODD. Several studies have drawn parallels to bovine digital dermatitis.