Syftet med denna uppsats Àr att studera hur blickar och pekningar förhÄller sig till barns verbala yttranden. Jag har anvÀnt ett videoinspelat material dÀr 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 Är interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frÄgestÀllning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kÀnda funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig pÄstÄendesats. De ÄterstÄende 9 hade ett blickmönster som skilde sig frÄn dessa.

Ett antal förskollÀrare har intervjuats om sin syn pÄ barn som har svÄrt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstÀmmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn Àr det vanligaste arbetssÀttet för pedagogerna att gÄ in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inÄtvÀnda barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall fÄ stÀmpeln "de som alltid förstör"..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

En studie av struktur- och interaktionsförÀndringar i en familj som genomgÄtt Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte Àr att utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) pÄverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrÄn varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskÄdligt lyftes följande frÄgestÀllningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jÀmfört med före pÄbörjad behandling?? Har interaktionen förÀndrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr respondenterna utgjordes av en familj bestÄende av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrÄn en systematisk analys dÀr relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förÀndring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Enligt socialkonstruktivister Àr samhÀllet konstruerat av mÀnniskor i inter­aktion med varandra. Med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstÄ och analysera hur manliga sistaÄrselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pÄ en social konstruktion Àr den form som bestÀmmer samtal mellan mÀnniskor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sÀgs, men ocksÄ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehÄll formar, omformar, skapar och förkastar förestÀllningar och idéer i det sociala rummet. DÀrför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Àr sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehÄll Àr dÀrför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, övertrÀddes eller upprÀtthölls pÄ en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 Är samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sÀgas Äterskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfÀllen hur bÄde barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprÀtthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begrÀnsningar och att dessa kan sÀgas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfÀllen kring genus som sÀrskiljande egenskap, till exempel de tillfÀllen dÄ barnen lekte i olika lag.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Kommunikation Àr avgörande för att uppnÄ en god livskvalitet och grundlÀggande för att kunna förstÄ andra och göra oss sjÀlva förstÄdda. Grunden för en tillfredsstÀllande kommunikation Àr att det finns ett samspel mellan de parter som ingÄr, vilket förutsÀtter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsÀttningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svÄrigheter för individen att göra sig förstÄdd. Det saknas idag svenska studier gÀllande interaktionen hos smÄ barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte Àr att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 Är) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras nÀrmaste omgivning.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Den information som idag finns tillgÀnglig om pÀlsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt MÀlarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fÄtt diagnosen. Informationen som förekommer Àr textbaserad och Àr avsiktligt menad för vÄrdnadshavaren. DÀrför undersöktes vad barn vill veta om pÀlsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i Äldrarna sju till nio Är behöver för att förstÄ sitt tillstÄnd. Den slutgiltiga produkten Àr en interaktiv trycksak som barnen kan lÀra sig av tillsammans med vÄrdnadshavaren, dÄ god inlÀrning hos barn innebÀr aktivt deltagande. Trycksaken bestÄr i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det Àr nÄgot abstrakt.Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lÀrare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om mÄlgruppen för att kunna Ästadkomma ett lÀmpligt material. Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes tvÄ olika typer av anvÀndartester pÄ individer inom mÄlgruppen, vilket Àr barn med allergi i den Älder som informationsmaterialet riktar sig till. AnvÀndartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats.