Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, övertrÀddes eller upprÀtthölls pÄ en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 Är samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sÀgas Äterskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfÀllen hur bÄde barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprÀtthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begrÀnsningar och att dessa kan sÀgas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfÀllen kring genus som sÀrskiljande egenskap, till exempel de tillfÀllen dÄ barnen lekte i olika lag.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

En smartphone Àr en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vÄrt vardagsliv. Att Àga denna tekniska pryl betyder att man Àr stÀndigt antrÀffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svÄrare. I takt med detta lÀggs mycket av vÄr uppmÀrksamhet och tid pÄ vÄra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för vÄra sociala interaktioner med de nÀrmsta vi har, vÄr familj. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa  en förstÄelse kring anvÀndandet av smartphones samt vilket inflytande den har pÄ sociala interaktioner samt tillgÀngligheten mellan förÀldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vÄr frÄgestÀllning och uppnÄ vÄrt syfte.

Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefÀr tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlÀnda inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes Ätta halvstrukturerade intervjuer pÄ nÄgra olika gymnasieskolor, med sprÄkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder vÀldigt mycket för dem och att de ser ljust pÄ framtiden.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att frÀmja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att frÀmja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att frÀmja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgÄr ifrÄn person?.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tÀnka nytt kring marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Dagens konsumenter anvÀnder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumÀrken, och allt fler företag vÀljer sÄledes att anvÀnda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, sÄsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumÀrket. Social medier kÀnnetecknas bland annat av sin förmÄga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstÄ och dra nytta av konsumenters interaktion pÄ nÀtet anses för företag vara strategiskt viktigt.