Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.

Intentionen Àr att studera innehÄllet i de skriftliga omdömena utifrÄn tre olika teman som stÀlls i relation till varandra. Intentionen Àr ocksÄ att studera om nÄgra skillnader kan utlÀsas i Ärskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta Àr intressant dÄ tidigare studier pekar pÄ svÄrigheter med utformning av omdömet och en osÀkerhet hos lÀrarna. Totalt 50 omdömen samlades in frÄn tre olika skolor. Textanalys anvÀndes dÀrefter för att besvara vÄrt syfte.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer över 65 Är med demenssjukdom av att begrÀnsa de boende i deras sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Vidare ingick det i syftet att öka förstÄelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebÀr att demenssjukas sjÀlvbestÀmmanderÀtt begrÀnsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade pÄ olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begrÀnsningarna av de demenssjuka sker med hÀnvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de anvÀnde avledande strategier i situationer dÀr de begrÀnsade de demenssjuka personerna.

Denna studie syftar till att förklara varför fÀrre kvinnor Àn mÀn vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar pÄ intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut Àr sjÀlvförtroende, instÀllning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hÀnsyn till att fler manliga Àn kvinnliga ekonomistudenter vÀljer en karriÀr som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att sjÀlvförtroende och familjebildning inte har nÄgon pÄverkan pÄ intentionen till företagande bland kvinnor.

Denna studie syftar till att förklara varför fÀrre kvinnor Àn mÀn vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar pÄ intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut Àr sjÀlvförtroende, instÀllning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hÀnsyn till att fler manliga Àn kvinnliga ekonomistudenter vÀljer en karriÀr som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att sjÀlvförtroende och familjebildning inte har nÄgon pÄverkan pÄ intentionen till företagande bland kvinnor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man som chef i en idéburen organisation talar om hur man arbetar med vÀrdegrund, dels hur den tagits fram och dels hur man jobbar utifrÄn den i det vardagliga arbetet, och om man anser det viktigt att hÄlla en tÀt koppling mellan vÀrdegrunden och det vardagliga arbetet ute i verksamheterna pÄ alla nivÄer. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar pÄ att chefernas tal om organisationens vÀrdegrund och arbetet utifrÄn denna Àr gott. Det framkommer Àven att cheferna inom organisationen anser det viktigt att hÄlla en tÀt koppling mellan vÀrdegrund och det praktiska arbetet. Intentionen med denna uppsats Àr att lÀgga en grund för en senare studie som avser att jÀmföra chefernas upplevelser av detta med medarbetarnas..

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att identifiera attityder och intentioner som ligger till grund för konsumentbeteenden gentemot certifierat kaffe. Med hjÀlp av konsumentteorier ska vi tolka detta samt kategorisera konsumenter. Metod: Med hjÀlp av en tolkningsbaserad ansats genomför vi en kvalitativ studie i form av fokusgrupper. Teoretiskt perspektiv: Vidare anvÀnder vi oss av Theory of Planned Behavior och ABC-modellen kopplat till hierarkier av effekter för att tolka vÄrt empiriska material. Empiri: Vi har anvÀnt oss av fokusgrupper dÀr respondenterna Àr kaffekonsumenter uppdelade efter Älder och kommer frÄn Lund och Stockholm.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

I och med den ökade globaliseringen, stÀlls det dagligen nya krav och förvÀntningar pÄ organisationer att möta de fluktuerande behov som omvÀrlden stÀller pÄ dem. AnvÀndningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit sÄ stort eller starkt som idag och det strÀcker sig alltifrÄn regeringspropositioner, forskning, varumÀrken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ?inne ordet - innovation? men vad Àr egentligen innovation och vad innebÀr det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att Ästadkomma en förstÄelse för vad innovation egentligen Àr och hur en organisation kan dra nytta av det..

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende pÄ att stanna i, eller flytta frÄn, LuleÄ inom fem Är efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingÄr i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid LuleÄ Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande Är vid gymnasiet och var i Äldern 17-19 Är. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt pÄ intentioner om att stanna kvar i LuleÄ.

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

The usage of visions and strategies is something that helps an organisation to create an imaginary scenario and guide them of how to realize these goals. During the years of 2006-2008 Region Gotland presented a document that was supposed to show the region's visions. The theoretical framework of this thesis is based on the stakeholder theory, Balanced Scorecard (BSC) and Management Control Systems Package (MCS). Personal interviews were conducted within the organisation Region Gotland, with individuals whom are directly linked to the visions and strategies of the organisation. The purpose of this study is to clarify the concepts of vision and strategy, and what their impact is on the organisation's work on the operation level.