HÀlsosamtal med elever i skolan Àr ett arbetssÀtt för att frÀmja barns hÀlsa. Studiens syfte Àr att beskriva förutsÀttningar för ett bra hÀlsosamtal utifrÄn ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar pÄ högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hÀlsosamtal skapar förutsÀttningar för lÀrande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemÄl om ett elevcentrerat hÀlsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemÄl.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med uppsats Àr att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nÀra ledarskapet, som Àr nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser Àven vilka förvÀntningar medarbetarna har om ett nÀra ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet sÄ att de enligt medarbetarna handlar om ett nÀra ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar pÄ informanternas tankar och förvÀntningar vad som enligt dem kÀnnetecknar ett nÀra ledarskap, samt om de anser att nÄgot behöver utvecklas inom detta omrÄde.Resultatet visar pÄ att medarbetarna framförallt tÀnker att nÀra ledarskap handlar om tillgÀnglighet, nÄbarhet och en delaktighet pÄ enheten. Chefens betydelse av nÀrvaro pÄ enheten ser olika för medarbetarna beroende pÄ om deras chef sitter pÄ enheten eller Àr utlokaliserad pÄ annan enhet.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Detta arbetes syfte Àr att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framtrÀdanden bland konstmusikaliska blÄsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter Àr avsikten att isolera framgÄngsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits pÄ omrÄdet. Jag har lÀst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror pÄ, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. DÀrefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blÄsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansÄg sig anvÀnda nÄgra speciella mentala knep.

I denna uppsats gör jag en analys och en jÀmförelse av hur sex elever i gymnasiets Ärskurs ett pÄ yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fÄtt delta i samtal om tre dikter och dels fÄtt nÀrlÀsa texterna, rad för rad, för att fokusera pÄ ordens betydelse och mening, dels har de fÄtt svara pÄ frÄgor för att se om och hur de relaterar dikternas innehÄll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper om vad som sker nÀr elever lÀser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrÄn Judith A. Langers teori om byggandet av förestÀllningsvÀrldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har ocksÄ kopplats samman med nutida svensk forskning, som pÄ olika sÀtt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrÄn vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig Ät individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de gÄr.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare Àr syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet pÄverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhÄllningssÀtt till lÀrande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhÄllningssÀtt till skolan samt kamrateffekter nÀr det gÀller motivation och prestation i skolan. Detta jÀmförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mÀnnens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd frÄn sjuksköterskan och nÀrstÄende. Studiens resultat grundade sig pÄ 17 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjÀlp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrÄn modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att mÀn med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svÄraste emotionella upplevelsen och de kÀnde stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning.

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrÀdsla en ökad uppmÀrksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrÀdda startades. FörlossningsrÀdsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan pÄverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av sÄ kallad primÀr förlossningsrÀdsla, vilket uppstÄtt innan kvinnorna varit med om nÄgon förlossning, dock sÄ Àr majoriteten av förlossningsrÀdda kvinnor omföderskor vilket benÀmns som sekundÀr förlossningsrÀdsla. Syftet med denna studie Àr att beskriva förlossningsrÀdda omföderskors tankar och kÀnslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor.

Bakgrund: SmÀrta Àr den vanligaste orsaken till att mÀnniskor söker sig till sjukvÄrden. SmÀrta Àr ett symptom vid mÄnga sjukdomar och pÄverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv och det finns en mÀngd olika faktorer som kan pÄverka smÀrtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. SmÀrta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fĂ„tt ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de hĂ„ller pĂ„ att vĂ€xa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en sjĂ€lvklar komponent i deras syn pĂ„ musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar pĂ„ frĂ„gan om vad yrkesrollen kĂ€rna Ă€r, sĂ„ Ă€r det att fĂ„ ge vidare musiken och genom musiken peka pĂ„ att det ?det finns nĂ„got större hĂ€r i tillvaron?.

Syftet med denna studie var, att utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vÄrdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva ÄtgÀrder hos Àldre. Syftet var Àven att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar Àr hÀmtade frÄn databaserna Cinahl/PubMed, och frÄn referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken Àr i högsta grad ett folkhÀlsoproblem.

SmÀrta i livets slutskede behöver inte bara innebÀra det fysiska obehaget, utan kan Àven ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smÀrta har en stor plats i den palliativa vÄrden, kropp och sjÀl hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som hÀnder efter döden kan ge existentiell smÀrta. De existentiella behoven Àr enligt mÄnga studier försummade. VÄrdpersonal undviker ofta dessa frÄgor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smÀrta hos patienter med cancer i palliativt skede.