Bakgrund: Omkring tvÄ procent av jordens befolkning drabbas av tvÄngssyndrom nÄgon gÄng under livet. TvÄngssyndrom innefattar tvÄngstankar vilket kan innebÀra Äterkommande pÄtrÀngande tankar och impulser som kan leda till att tvÄngshandlingar mÄste utföras, för att lindra eller eliminera den Ängest som uppstÄr. Rekommenderad behandling för tvÄngssyndrom Àr kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande lÀkemedel. BÄda behandlingarna syftar till att utsÀtta sig för de "faror" som framkallar rÀdsla, för att sÄ smÄningom uppleva mindre tvÄng eller helt bli av med dem.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvÄngssyndrom.Metod: Studien genomfördes utifrÄn kvalitativ metod och baserades pÄ fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehÄllet.Resultat: Att leva med tvÄngssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar.

Bakgrund: ALS Àr en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp Àr progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden Àr 18 mÄnader. Det finns för nÀrvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebÀr att en mÀngd kÀnslor vÀcks. KÀnsla av oro inför hur livet skall sluta Àr vanligt Àven Ängest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad pÄ sjÀlvbiografier.

Den vanligaste cancerformen hos mÀn Àr prostatacancer. Behandlingsmetoderna för sjukdomen Àr strÄlning, operation, hormonbehandling eller cytostatika. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelse av prostatacancer. Denna studie har utgÄtt frÄn 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan Är 2000-2010. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera artiklarna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad eleverna anser viktigt i Àmnet idrott och hÀlsa i gymnasiet nu och i framtiden. För att undersöka detta delades reflektionsunderlag ut till elever i fyra klasser. En utav dessa klasser tillhörde idrottsprogrammet, det urvalet gjordes för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de som lÀser ett idrottsprogram och de som lÀser ett ?vanligt gymnasieprogram. För ge ytterligare djup till uppsatsen anvÀnds socialisation och habitus samt teorin ?Self-determinaiton Theory and the Faciliation of insintric motivation, Social development and Well- being?.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förstÄelse för barns och pedagogers uppfattningar om skÀll. Pedagogernas osÀkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror pÄ att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Jag ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en intervju med pedagogerna har de fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrÄn det danska SkÊldud-projektet kring barns perspektiv pÄ skÀll.

Detta Àr en narrativ uppsats som bygger pÄ tre sjÀlvbiografier av svenska kvinnor som sjÀlva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som Àr en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen Àr fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvÀr och infektioner som följd, detta Àr ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingÄende och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvÀrld och kunna ge en god omvÄrdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman Àr: upplevelsen av skuld och skam, nÀr kroppen inte lyder lÀngre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fÄnga dagen.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt anvÀndande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar pÄ att utreda SaKs grÀnssnitt och dess inverkan pÄ mÀnniskans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. TvÄ bÀrande tankar har varit sÀrskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) TÀnk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hÄlla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras pÄ lÀmpligt sÀtt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet frÀmst varit att stÀrka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt och sjÀlvinstruerande.

Det hÀr arbetet handlar om de lÀrdomar jag fÄtt frÄn att öva oboe med övningar som Àr avsedda för flöjt. Jag har transkriberat en hel bok med skalor för flöjt för att kunna spelas pÄ oboe, varför? Hur? Mina tankar om oboespel i allmÀnhet och i synnerhet om teknik. Jag ifrÄgasÀtter myter om oboespel och flöjtspel..

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. UtifrÄn 94 enkÀtsvar frÄn högstadieelever pÄ en skola i Mellansverige sammanstÀlldes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mÀngd olika faktorer kunde pÄverka elevernas motivation till att delta pÄ idrottslektionerna. 40 % av de elever som nÄgon gÄng varit inaktiva pÄ skolidrotten ansÄg att det var aktiviteten som pÄverkade deras motivation sÄ mycket att de inte deltog. De faktorer som pÄverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta pÄ idrottslektionerna Àr aktiviteten, lÀrare, klasskamrater och hÀlsan.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.