Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, Ă€ven kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom tvĂ„ mĂ„nader efter förlossningen. Postpartum depression pĂ„verkar moderns sjĂ€lvbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier och Ă€r genomförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant kĂ€nsla, FörvĂ€ntningarna pĂ„ moderskapet uppfylldes inte, En frĂ€mling för sig sjĂ€lv fĂ„ngad i negativa tankar, NĂ€r bĂ€garen rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd Ă€r att mödrarna kĂ€nner stor besvikelse över att förvĂ€ntningarna pĂ„ postpartum perioden inte överensstĂ€mmer med verkligheten samt oförstĂ„else över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet pĂ„visar att postpartum depression mĂ„ste synligöras bĂ€ttre för att fler mödrar som drabbats ska vĂ„ga söka hjĂ€lp. En bredare kunskap inom vĂ„rden kan möjliggöra att postpartum depression uppmĂ€rksammas bĂ€ttre.  Även allmĂ€nsjuksköterskor bör lĂ€ra sig att uppmĂ€rksamma sjukdomen för att kunna fĂ„nga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollÀrare anvÀnder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollÀrare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar pÄ att fiollÀrarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de anvÀnder sig improvisation i sin undervisning..

Studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ smÄ barns inflytande i verksamheten, med betoning pÄ barn mellan 1-3 Är. HÀr beskrivs förskollÀrares synsÀtt pÄ smÄ barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att smÄ barn tillÄts inflytande. Denna studie belyser Àven förskollÀrarnas syn pÄ demokrati i förhÄllande till smÄ barn i förskolan.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer av tolv förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollÀrare menar att inflytande hos smÄ barn Àr av betydelse dÄ det bl.a. stÀrker barnens sjÀlvkÀnsla.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 Är av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lÀrande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som Àr genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgÄngspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som Àr baserad pÄ kreativitet och lÀrande miljöer. SÀrskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förÀndra processen för att möta slutanvÀndare av program och tjÀnster..

Om lusten att samla pĂ„ sig saker och om lusten att visa sin samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete dĂ€r sjĂ€lvavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (Ă€r) en tillgĂ€nglig rörlig samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nĂ€tverk. Är det en bekrĂ€ftelse i sig att publiken kommer och tittareller krĂ€vs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en sjÀlvklar del av verksamheten. Vi har under de Är vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen pÄ förskolans gÄrd ofta blir en plats för att barnen ska fÄ springa av sig och fÄ frisk luft. Genom vÄr utbildning har intresset och nyfikenheten vÀckts för hur pedagoger anvÀnder utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Vi vill undersöka hur pedagogerna anvÀnder utevistelsen för att utmana barnens lek och lÀrande och om lÀroplanen hÄlls levande Àven ute.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek och lÀrande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har anvÀnt oss av delvis deltagande observationer och Àven fört fÀltanteckningar pÄ tvÄ förskolor. DÀrigenom fick vi en bild av pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande.Resultat:I vÄrt resultat kan vi konstatera att pedagogerna pÄ de tvÄ förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan anvÀnda sin utemiljö.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lÄng yrkeserfarenhet tÀnker om och förhÄller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa pÄverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer dÀr ett semistrukturerat intervjuformulÀr har legat till grund för ett mer öppet samtal, dÀrefter bearbetades materialet via kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar en stor samstÀmmighet betrÀffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstÄende begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel pÄ detta Àr terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid Àr asymmetrisk samt att det som terapeut inte gÄr att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhÄller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och pÄverkar de som söker vÄr hjÀlp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet stÀller höga krav pÄ terapeuten.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, Ängest eller andra besvÀr orsakade av psykosociala faktorer sÄ som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie stÀlldes frÄgan vilka effekter det patientnÀra arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrÄn ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de pÄverkas av det patientnÀra arbetet. I studien stÀlldes frÄgan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnÀra arbetet har för effekter för dem sjÀlva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnÀra arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper pÄ omrÄdet, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmÀnhet, pÄverkas av att anvÀnda ett hÀrbÀrgerande förhÄllningsÀtt.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ nyblivna förÀldrars tankar kring frÀmst förÀldraledighet, amning, förÀldrautbildning, barn- och mödravÄrden, med tyngdpunkt pÄ vÄrdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 förÀldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vÄrden de hade fÄtt frÄn bÄde MVC och BVC, men enskilda förÀldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de trÀffat. Informanterna var ocksÄ nöjda med bemötandet, dÄ bÄda förÀldrarna kÀnde sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla förÀldrar ville vara hemma med sitt barn under nÄgon period, vilket berodde pÄ personliga skÀl och en vilja att vara med sitt barn.

Syftet med detta arbete Àr att belysa vilken syn killar som studerar pÄ gymnasium har pÄ dans. Vi börjar arbetet med att förankra vÄrt syfte i styrdokumenten för att sedan visa pÄ olika infallsvinklar pÄ killar och dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom Àmnet. Vi kopplar samman vÄrt syfte med olika teoretiska utgÄngspunkter, vi har valt att fokusera pÄ teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi Àven valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar pÄ de mÀnniskor som bryter in pÄ omrÄden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger pÄ intervjuundersökningar som genomförts med Ätta stycken killar som studerar pÄ gymnasiet, fyra som lÀser pÄ musikalprogram som innefattar Àmnet dans och fyra som lÀser inriktningar som inte innehÄller dans.