Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan tÀnker kring att arbeta med utvÀrderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför vÀljer lÀraren att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg? Varför vÀljer lÀraren att avstÄ frÄn arbete med IUP? samt Hur tÀnker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lÀrarnas tankar vilar studien pÄ ett kvalitativt perspektiv dÀr enkÀtfrÄgor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lÀrarnas tankar analyserades utifrÄn de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet Àr att lÀrarna i studien har olika syn pÄ att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet Àr beroende av om lÀraren vÀljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet Àr att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivtrÀning och att bli korrigerade? För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi intervjuat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter delade vi Àven ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera pÄ sitt sÀtt.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga lÀsare i Är 2 tÀnker kring lÀsning, lÀsförstÄelse och bilder i litteratur. Vilka lÀsstrategier anvÀnde de sig av och i vilken utstrÀckning Àr anvÀndningen av bilden en strategi för att skapa lÀsförstÄelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga lÀsare. Resultaten frÄn goda och svaga lÀsare jÀmfördes för att se ifall det fanns nÄgra skillnader i deras synsÀtt pÄ lÀsning och ifall lÀsstrategierna skiljde sig Ät mellan de tvÄ grupperna. Undersökningen visade att det inte var nÄgra större skillnader mellan de tvÄ grupperna gÀllande deras tankar kring lÀsning och lÀsstrategier.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

Bakgrund: I kursplanen för Är 5 finns bÄde strÀvans- och uppnÄendemÄl inom naturvetenskapens tre omrÄden 2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen Àr obefintlig inom vissa omrÄden för de lÀgre Äldrarna. Detta beror pÄ att pedagogerna för de lÀgre Äldrarna inte Àr förtrogna med kemi och fysik sjÀlva och dÀrför undviker Àmnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrarna för klass 1-3 spontant tÀnker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tÀnka sig att arbeta med inom respektive omrÄde samt vilken instÀllning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua Ätta lÀrare, för att fÄ fram lÀrarnas spontana tankar.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel pÄ frukostÀtande och högstadieelevers tankar kring frukostÀtande och deras skolprestation. MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjÀlp av tidigare forskning av bÄde för - och nackdelar med frukosten. FÀltarbetet gjordes bland elever i Ärskurs sju: enkÀtundersökning med tvÄ klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte Ät frukost varje dag pÄ skoldagarna. HÀlsopedagogik och skolans roll tas ocksÄ upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna Ät frukost varje dag och tre elever Ät frukost endast pÄ helgerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

sustainable development, environment.

I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en lÀkare kan ha innan, under och efter ett svÄrt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjÀlper nÀr en lÀkare ska framföra ett svÄrt besked. Nio intervjuer genomfördes med lÀkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kÀnnas jobbigt, men att de pÄminde sig sjÀlva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet lÄg fokus pÄ patienten och lÀkaren sÀtter sina egna emotioner Ät sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet Àr kommunikation ett av de viktigaste momenten, att fÄ ventilera patientmötet med kollegor men Àven med familjen.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad lÀrare har för tankar om hÀlsa och hur deras tankar pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa.  De huvudfrÄgorna som har stÀllts i den hÀr studien var: Vad Àr lÀrarnas tankar om hÀlsa? Vad lÀr idrottslÀrarna ut om hÀlsa under idrott och hÀlsa lektionerna? PÄ vilka sÀtt görs hÀlsoundervisningen meningsfull inom idrottsÀmnet? Hur kan idrottslÀrare utveckla omrÄdet hÀlsa inom idrottsÀmnet i skolan? MetodAnsatsen Àr den kvalitativa dÀr det utvalda verktyget Àr intervju med öppna frÄgor. Utöver de huvudfrÄgorna skapades det underfrÄgor för att föra diskussionen.  LÀrare som Àr yrkeserfarna och utbildade inom idrottsÀmnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frÄgestÀllningarna berör hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes antingen pÄ plats eller via telefon och intervjufrÄgorna skickades i förvÀg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lÀrarnas svar samlades under respektive frÄga för att underlÀtta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrÄgade lÀrare frÄn Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. IdrottslÀrares tankar om hÀlsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hÀlsa sÄ att man orkar med sin vardag mentalt.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt lÀranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks ocksÄ hur pedagoger anvÀnder sig av de naturvetenskapliga mÄlen i skogen för barns lÀrande, samt vilka övriga mÄl de brukar sig av i förskolans lÀroplan nÀr de vistas i naturen. Vi vill Àven ta reda pÄ om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens lÀranderum. Studien har utgÄtt ifrÄn ett frÄgeformulÀr med övervÀgande öppna frÄgor som delats ut till pedagoger pÄ tio förskolor i tvÄ olika kommuner för att fÄ ett bredare underlag. Studiens resultat visar pÄ varför kompentensutveckling Àr viktig för pedagoger.