Syftet med vÄr aktionsforskning Àr att frÀmja elevernas lÀsförstÄelse och deltagande i lÀsundervisningen genom boksamtal. AlltsÄ hur deltar elever i boksamtal utifrÄn bÄde ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning pÄpekar hur viktigt det Àr att inte bara ?mÀngd lÀsa? utan att ocksÄ diskutera böcker och texter. Forskning pekar ocksÄ pÄ vikten av att boksamtal Àr en möjlig och bra vÀg att nÄ bÀttre lÀsförstÄelse.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

Att berÀtta sin historia Àr nÄgot som lÀnge varit och Àr en essentiell del av psykoterapier. Klientens berÀttelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshÀndelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck Ät sina "djupaste tankar och kÀnslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfÀlle, skriva om sina djupaste tankar och kÀnslor rörande pÄfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshÀndelser.

Syftet med denna studie Àr att belysa tre pedagogers instÀllning till sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jÀmstÀlldhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nÄ fram till syftet har tvÄ frÄgestÀllningar utformats. BÄde observationer och intervjuer har anvÀnts som metod för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnaoch för att nÄ fram till syftet. Studiens fokus Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan pedagog och barn i lÀmningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad nÀr de hÀlsade pÄ flickor och pojkar, de hÀlsade vÀlkomnande och positivt pÄ alla barnen.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Detta arbete handlar om ett tvÄsprÄkigt barns sprÄkutveckling. Syftet Àr att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv sprÄkutveckling. Jag har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka förestÀllningar har svenska som andrasprÄkslÀrare samt modersmÄlslÀrare i frÄga om skolframgÄng och sprÄkutveckling nÀr det ett gÀller barn som inte har svenska som första sprÄk? Vilka tankar har en förÀlder om skolans och sin egen roll i barnets sprÄkutveckling? Hur tÀnker den intervjuade pojken om skola och sprÄk? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner Àr ett barn, hans mamma, svenska som andrasprÄkslÀrare samt hans modersmÄlslÀrare.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ barns tankar och funderingar kring dator- och tevespel. UtifrÄn vÄrt syfte har vi Àven anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur ser vÄr undersökning ut jÀmfört med Barbro Johanssons och Ulrika Sjöbergs undersökningar och hur ser pojkarnas dator- och tevespelsanvÀndande ut jÀmfört med flickornas? Kvalitativa intervjuer genomfördes med barn pÄ tvÄ olika skolor i en av Malmö kommuns stadsdelar och omfattade 23 barn i Äldrarna Ätta till nio Är, varav tolv var pojkar och elva var flickor. VÄr undersökning har jÀmförts med tvÄ avhandlingar, en skriven av Barbro Johansson och en skriven av Ulrika Sjöberg, som bestÄr av undersökningar som genomförts i samma Äldersgrupp som vÄr. VÄrt resultat visar pÄ vÀldigt mÄnga likheter mellan undersökningarna men Àven nÄgra skillnader.

Sömn Àr en av de viktigaste basala faktorerna för att upprÀtthÄlla en god fysisk och psykisk hÀlsa. En dÄlig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar sÄ som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, Ängest, nervositet samt en lÄg smÀrttröskel. Fysiska störningar som kan uppstÄ av dÄlig sömn Àr muskelspÀnningar, svÄrlÀkta sÄr och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan pÄföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlÀngs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vÄrd.

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

En kvalitativ studie av tre idrottslÀrare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslÀrarens idrottsliga erfarenheter gÄr att urskilja genom val av innehÄll, upplÀgg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottslÀraren har kring varför Àmnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan pÄverka det. Data till denna studie samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att dÀrefter jÀmföras och avgöra om nÄgot samband gick att finna. JÀmförelsen visade att det gÄr att utlÀsa mönster som pekar pÄ en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrÄn valda teorier samt att lÀrarnas agerande pÄ lektionerna och tankar kring hur de tror sig mÄnga gÄnger skiljer sig Ät. Gemensamma normer och vÀrderingar kring idrottande och det faktum att idrottslÀrarutbildningen bygger pÄ desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillÄts pÄverka idrottslÀrarna..

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.