Sekretessbelagd.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig Intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell Intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika Intelligenser, har allt fler"Intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.En av Intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika Intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers Intelligens framhålls.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell Intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell Intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell Intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet Intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. Resultatet visar att synen på vad Intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex.

Företagen börjar mer och mer använda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna är dock inte optimerad idag, informationstillgängligheten skulle kunna gå att förbättra. Med informationstillgänglighet menar vi, i denna uppsats, att användaren ska få den information som är relevant för honom/henne i rätt tid, kunna göra sökningar när han/hon behöver få tag i information och få resultatet presenterat för honom/henne på bästa möjliga sätt. Han/hon ska även kunna få tag i information genom samarbete med andra användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell Intelligens kan tänkas användas, detta för att öka informationstillgängligheten i företagsportaler.

Jag har i min uppsats studerat begreppet Intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju Intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju Intelligenserna med fokus på den musikaliska Intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som Intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla Intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk Intelligens än lingvistisk Intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som Intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla Intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk Intelligens än lingvistisk Intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Syftet var att undersöka hur ett individanpassat arbetssätt påverkar elevens lärande. Undersökningen tog plats i en klass 8 i Piteå höstterminen 2003 under en sju veckor lång praktikperiod. Lektionerna baserades på tre inlärningsstilar, visuell-spatial Intelligens, verbal Intelligens och kinestetisk Intelligens. För att ta reda på varje elevs individuella inlärningsstil utfördes en förberedande enkätundersökning som utgjorde grunden för examensarbetet. För att mäta resultatet användes ytterligare tre enkäter samt intervjuer med tre elever.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell Intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka teorier och få fram idéer om hur man kan bygga en bot som spelar poker. Ett viktigt ämne som studeras är artificiell Intelligens och hur ett AI kan utvecklas hos en bot som ska ersätta en mänsklig pokerspelare spelandes i ett nätverk. Studien ger en inblick om spelregler för Texas Hold?em och går även in på teori om betydelsefull statistik, sannolikhet och odds. Resultatet av denna undersökning består av framtagna algoritmer som kan användas vid utveckling av en bot som spelar poker på ett bord med tio spelare..

Emotional Intelligence (EI) is a highly used concept in contemporary organizations, especially in the recruitment process or education of employees and managers. The aim of this study was to examine the discursive production of the concept emotional intelligence and how it, linked to an organizational context, is expressed in web-based articles and course homepages. In total 11 texts related to emotional intelligence and organizational contexts were used as the object of study. A three-stage model was used as a method for analysis. The model included a content analysis, argument analysis and a deconstruction analysis in order to expose what was said about emotional intelligence and how it was said.

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell Intelligens betydelsefullt.

Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella Intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella Intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell Intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella Intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell Intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.