SÀrskolan Àr idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om och fördjupad förstÄelse för hur tillhörighet till sÀrskolan kan upplevas och pÄverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesÀrskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesÀrskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som sÀrskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmÀssig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de dÀrmed försöker att hemlighÄlla.

Studien tar sin utgÄngspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken sÄsom delaktighet och jÀmlikhet. Studiens syfte Àr att studera och beskriva delaktighet och medbestÀmmande pÄ Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse bestÄr enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsÀttning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestÀmma om sÄvÀl stora som smÄ saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska pÄ vilket sÀtt delaktighet och medbestÀmmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utstrÀckning deltagarna Àr delaktiga och med och bestÀmmer. Vidare vill vi Àven studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta pÄ vÀgen mot ökad delaktighet och ökat medbestÀmmande.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools.The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors.The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life..

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

BakgrundI studien anvÀnds sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgÄr frÄn en bild. Det ger samtalen karaktÀren av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Syftet var att undersöka hur informatörerna pÄ Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgÄngspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap gÄr att implementera pÄ en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare Àn brukarnas viktiga inifrÄnperspektiv.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer pÄ en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring studiens Àmne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begrÀnsningar utan de som anmÀlde sitt intresse, var vÀlkomna att delta.Resultatet visar pÄ att det finns önskemÄl om en samhÀllsutveckling som innebÀr fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förÀndringsarbetet gÀller personalens roll och instÀllning samt hur information framstÀlls sÄ att alla förstÄr den.

The aim was to examine writing ability and some of its underlyingfunctions in adults with intellectual or communicative disabilities at dailyactivity centres by comparisons with children and adults without disabilities.66 adults with intellectual or communicative disabilities, 39 children and 14adults without disabilities were included. The following tests/tasks wereexecuted: Test for Reception of Grammar-2, graphomotor task, nonwordrepetition, Rapid Automatized Naming and Writing elicited by pictures. Thepicture elicited narratives were examined regarding length, spelling,syntactic complexity, interpunctuation, content and general impression. Theresults demonstrated that adults at daily activity centres performed lowerscores than adults without disabilities. The group generally didn?t differ fromthe children, but they made a smaller proportion of phonologicallyacceptable misspellings and achieved lower scores on nonword repetitionand Rapid Automatized Naming, which could indicate limitations inphonological processing ability.

AbstractThe aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field. A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsÀtt pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingÄende delar stÄr i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjÀra mönster. Detta synsÀtt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvÄrden som en hierarkisk och linjÀr organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvÄrdnad kan pÄverkas av en organisationsstuktur prÀglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framtrÀdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mÄngfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvÄrdnadsproblem uppmÀrksammades och ÄtgÀrdades snabbare pÄ enheter som organiserats med fokus pÄ medarbetarnas delaktighet och dÀr ledarskapet frÀmjat en hög grad av samverkan inom och mellan vÄrdens olika professioner samt verkat för ett klimat dÀr alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina Äsikter.