During the late 1990s a movement with the intention of forming independent libraries emerged on Cuba. They were seen as an alternative to the public libraries which were supposed to be suffering from censorship by the Cuban government. The purpose of this thesis is to compile and bring structure in a debate regarding public libraries on Cuba and what have become known as independent libraries. In this thesis a textual analysis has been approached for examining articles, websites and reports concerning what attitudes and position the library support organizations Friends of Cuban Libraries FCL, Cuban Libraries Solidarity Group CLSG and IFLA/FAIFE have regarding the two different library types. These positions is throughout the survey connected with the concept of intellectual freedom.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

The study presented here is about how to make the special needs user who has a profound intellectual disability and additional disabilities more involved in their implementation plan. Based on a life story interview the study aims at analyzing perceptions of procedures to enhance special needs users? influence. The method used in this study was a qualitative research approach as an overall approach in order to use a narrative method where life history is the method. The focus has been to study a part of an individual life history - a specific domain in the life of the interviewee?s working career.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsÀrskola i norra Sverige, resonerar kring innehÄll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsÀrskolan. Resultatet har diskuterats utifrÄn queerteori och sociokulturell inlÀrningsteori. TvÄ av pedagogerna ansÄg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra tvÄ menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning Àr spontana dialoger som följer av elevers frÄgor.

SÀrskolan Àr idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om och fördjupad förstÄelse för hur tillhörighet till sÀrskolan kan upplevas och pÄverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesÀrskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesÀrskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som sÀrskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmÀssig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de dÀrmed försöker att hemlighÄlla.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Studien tar sin utgÄngspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken sÄsom delaktighet och jÀmlikhet. Studiens syfte Àr att studera och beskriva delaktighet och medbestÀmmande pÄ Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse bestÄr enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsÀttning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestÀmma om sÄvÀl stora som smÄ saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska pÄ vilket sÀtt delaktighet och medbestÀmmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utstrÀckning deltagarna Àr delaktiga och med och bestÀmmer. Vidare vill vi Àven studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta pÄ vÀgen mot ökad delaktighet och ökat medbestÀmmande.

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools.The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors.The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life..

BakgrundI studien anvÀnds sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgÄr frÄn en bild. Det ger samtalen karaktÀren av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Syftet var att undersöka hur informatörerna pÄ Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgÄngspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap gÄr att implementera pÄ en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare Àn brukarnas viktiga inifrÄnperspektiv.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer pÄ en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring studiens Àmne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begrÀnsningar utan de som anmÀlde sitt intresse, var vÀlkomna att delta.Resultatet visar pÄ att det finns önskemÄl om en samhÀllsutveckling som innebÀr fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förÀndringsarbetet gÀller personalens roll och instÀllning samt hur information framstÀlls sÄ att alla förstÄr den.

The aim was to examine writing ability and some of its underlyingfunctions in adults with intellectual or communicative disabilities at dailyactivity centres by comparisons with children and adults without disabilities.66 adults with intellectual or communicative disabilities, 39 children and 14adults without disabilities were included. The following tests/tasks wereexecuted: Test for Reception of Grammar-2, graphomotor task, nonwordrepetition, Rapid Automatized Naming and Writing elicited by pictures. Thepicture elicited narratives were examined regarding length, spelling,syntactic complexity, interpunctuation, content and general impression. Theresults demonstrated that adults at daily activity centres performed lowerscores than adults without disabilities. The group generally didn?t differ fromthe children, but they made a smaller proportion of phonologicallyacceptable misspellings and achieved lower scores on nonword repetitionand Rapid Automatized Naming, which could indicate limitations inphonological processing ability.

AbstractThe aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field. A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsÀtt pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingÄende delar stÄr i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjÀra mönster. Detta synsÀtt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvÄrden som en hierarkisk och linjÀr organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvÄrdnad kan pÄverkas av en organisationsstuktur prÀglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framtrÀdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mÄngfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvÄrdnadsproblem uppmÀrksammades och ÄtgÀrdades snabbare pÄ enheter som organiserats med fokus pÄ medarbetarnas delaktighet och dÀr ledarskapet frÀmjat en hög grad av samverkan inom och mellan vÄrdens olika professioner samt verkat för ett klimat dÀr alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina Äsikter.

Most studies on parenthood and learning difficulties focus on mother and child, and very little is know about fathers with learning difficulties. Moreover, people with learning difficulties are rarely asked to tell their own narratives. The aim of the current study is to identify the role of the father in families where one or both of the parents have learning difficulties. Laws and regulations concerning the rights of people with learning difficulties in Sweden are accounted for and the he social support system for all parents in Sweden are described .The empirical study is a qualitative phenomenological interview study, inspired by narrative traditions, and describes how fathers with learning difficulties experience these support systems. The main data are two life stories of fathers with learning difficulties and one observation in a family.The findings suggest that although Sweden has a highly regarded disability policy and social support system, and even though fathers with learning difficulties are assured equal rights as members of the society and as parents by the Act of Human Rights, they are not treated equal but still faces structural inequalities.