Syftet med följande arbete Àr att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgÄng förlagd i grundskola jÀmfört med i sÀrskola. DÀrigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjÀlp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att fÄ fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att sÄvÀl lÀrande-, kamratsituation som trivsel vÀxelverkar vid uppnÄende av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förÀndring i samband med att de började i grundsÀrskoleklass.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Även om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som Àr vÀsentliga för övergÄngens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi Àven tidigare forskning som anknyter till Àmnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen Àr att fÄ insikt om vilka faktorer som spelar in gÀllande övergÄngens process frÄn förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie dÀr sex specialpedagoger frÄn olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gÀllande övergÄngens process bl.a. överlÀmning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk storstadspress representationer av alkoholforskning. I synnerhet finns ett intresse för att analysera hur dessa representationer konstruerar alkoholkonsumtion, framförallt alkoholberoende, som en sjukdom. HÀr anvÀnder vi oss om de teorier om medikalisering som Peter Conrad och andra utvecklat med inspiration frÄn framförallt Michel Foucault. Med hjÀlp av de diskursanalytiska verktyg som utvecklats av bland andra Norman Fairclough, Vivien Burr och Roger Fowler sluter vi oss till att det sprÄk som tidningarna anvÀnder nÀr alkoholforskning diskuteras reproducerar en bild av alkoholberoende som maktlösa och anonyma, och förstÀrker och döljer maktskillnader mellan forskare och beroende..

Studiens syfte Àr att belysa hur de mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillÀmpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlÀgga eventuella avvikelser frÄn koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillÀmpning av koden, och hur Àgarstrukturen i bolagen ser ut. För att Ästadkomma detta anvÀnds exit- och voiceteori. Informationen har inhÀmtats genom en omfattande granskning av berörda bolags Ärsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar pÄ att tillÀmpningen av koden varierar mellan olika bolag.

GPS anvÀnds idag för personlig navigering men dessvÀrre Àr GPS beroende av fri sikt och presterar sÀmre i en inomhusmiljö. Ett IPS, inomhuspositioneringssystem, skulle komplet-tera GPS:ens funktion samt öppna dörrar för nya anvÀndningsomrÄden inom positionering. I detta examensarbete studerades metoder och tekniker för att möjliggöra ett IPS för en mo-bil enhet. DÀr teknikerna och metoderna verifieras för att kunna implementeras i en mobil-telefon.En prototyp för ett IPS framstÀlldes för att utreda möjligheterna att navigera i en inomhus-miljö. En radiofingeravtrycksmetod baserat pÄ RSSI-mÀtningar frÄn Bluetooth-enheter im-plementerades och integrerades med en dödrÀkningsmetod som anvÀnder en IMU för att positionera anvÀndaren.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvÄrden.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvÄrden intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrÄgor samt intervjufrÄgor med relevans för studiens syfte anvÀndes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrÄn Graneheim & Lundmans innehÄllsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende pÄ anstÀllningsform och sjuksköterskans personliga instÀllning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt lÄg och att antalet patienter per sjuksköterska var lÀgre Àn vad de var vana vid.

FörvÀrv blir mer och mer vanligt inom affÀrsvÀrlden. Företag förvÀrvar andra företag som har de konkurrensfördelar som de vill komma Ät. Det kan handla om att fÄ mer kompetens eller utöka sin marknadsposition genom att förvÀrva företag med utvecklad produktion. Dessa olika motiv leder till olika integrationsprocesser.Har ett företag flera motiv bakom ett förvÀrv stÀller detta motstridiga krav pÄ sjÀlvstÀndighet och beroende hos de bÄda företagen. Vissa förvÀrv krÀver att integrationen Àr minimal för att inte förstöra det vÀrdeskapande process som företaget vill Ät.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvÀrlden och modellen ska enligt föresprÄkarna skÀnka en transparent bild över hur företagen sammanlÀnkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsÀttningsgrad, Àgarkoncentration och bransch) som kan pÄverka valet att tillÀmpa IR-principer. Vidare undersöks om mÀngden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillÀmpar IR och övriga. Fokus ligger pÄ social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehÄllsanalys av 67 Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har anvÀnts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mÀngden integrerad miljö- och social information i Ärsredovisningarna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader i instÀllning och motivation införÀmnet engelska hos elever i tvÄ klasser i Är 9 pÄ en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iÀmnet engelska i de bÄda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill sprÄkinlÀrningen. I studien har anvÀnts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bÄdaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna pÄ de bÄda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör Àr huvudsakligen undervisningsmetoderna..