InledningTriathlon Àr en uthÄllighetsidrott dÀr momenten simning, cykel och löpning utförs i en följd. Svensk triathlon har vuxit betrÀffande antal utövare och tÀvlingar sedan Är 2005.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka hur de tidigare outforskade svenska triathleter Àr fördelade betrÀffande kön, Älder och huvudsaklig tÀvlingsdistans, samt vilka skador som förekommerHur ser fördelningen ut mellan mÀn och kvinnor som trÀnar/tÀvlar mot viss distans?Hur ser fördelningen ut mellan olika kategorier av erfarenhet (Är av idrottsutövande) mellan dem som trÀnar/tÀvlar mot viss distans?Hur Àr prevalensen för olika skador och hur ser skadepanoramat ut?Hur Àr prevalensen för skadeproblematik i förhÄllande till huvudsaklig tÀvlingsdistans?MetodEn enkÀtundersökning baserad pÄ tidigare internationell forskning bestÄende av tolv flervalsfrÄgor skapades betrÀffande den svenske triathletens bakgrund, erfarenheter, trÀnings- och/eller tÀvlingsdistans och skadeproblematik. Totalt inkom 614 varav 564 (92 %) kompletta svar. Studiens resultat visar pÄ att triathleter som trÀnar och/eller tÀvlar i sprintdistans Àr de som Àr mest skadefria (30 %).

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen Àr att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna Àr överens om att byggbranschen ska innehÄlla rÀttvisa och sunda konkurrensförhÄllanden och dÀrtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna dÀremot inte varit överens om Àr huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan Àr förenligt med svensk arbetsrÀtt. Efter drygt ett Ärs förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rÀtt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebÀr att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en sÀrskild nÀmnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera gÀllande svensk rÀtt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrÄn arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om sÄ Àr fallet Àven se pÄ hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Uppsatsens syften Àr att utifrÄn ett antal intervjuer redogöra för vilka övervÀganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprÀttandet av Ärsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa övervÀganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen Àr framstÀlld genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktÀr dÀr det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvÀgagÄngssÀtt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Syftet med vÄr uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, pÄverkar de olika maktgrupperna i den svenska Àgarmodellen. Vi vill i vÄr studie studera om koden kommer att pÄverka den maktstruktur som idag kÀnnetecknar Sverige med starka och inflytelserika Àgare.Vi anvÀnder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjÀlpa oss att mÀta vad svensk kod för bolagsstyrning har för pÄverkan pÄ de olika maktgrupperna. UtifrÄn denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels frÄn de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vÄr analys har vi kommit fram till att inte nÄgon av de tre grupperna pÄverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte Àr att skapa en vÀl avvÀgd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, Àgare, styrelse och verkstÀllande ledning.

Detta examensarbete handlar om hur man utvecklar och anpassar en fiktiv karaktÀr frÄn ett mediesammanhang till ett annat. FrÄn att först ha varit en karaktÀr i en studentfilm som var en delexamination av en kurs i radioproduktion, har karaktÀren utvecklats till en karaktÀr i en tv-serie för den finska tv-marknaden. För att anpassa karaktÀren till den finska kontexten har karaktÀren genomgÄtt flera utvecklingsfaser frÄn att vara en vanlig svensk ung man till att bli en svensk som bygger pÄ finlÀndska fördomar. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning och intervjuer för att fÄ fram ett resultat. Examensarbetet bestÄr bÄde av en vetenskaplig rapport och en gestaltande del som innehÄller synopsis och manus till ett första avsnitt i en TV-serie, som det finska statliga TV-bolaget YLE har valt att ta till produktion..

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Uppsatsens syfte Àr att studera bilden av den romersk katolska kyrkan frÄn det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller frÀmmande.Uppsatsens primÀrmaterial bestÄr av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsÀndare. AvgrÀnsningen Àr förlagd till Är 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar Àven om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt nÀrvarande under Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.

Syftet med uppsatsen Àr att visa vad nÄgra pedagoger, vid olika tidpunkter, berÀttar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser pÄ henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstÄr och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berÀttar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de pÄ syftet med inkluderingen: Vad Àr mÄlet och hur menar de att det ska uppnÄs? För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices nÀrhet vid tre olika tillfÀllen dÀr de har ombetts berÀtta om Alice. Pedagogernas berÀttelser analyseras sedan utifrÄn aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   NÄgra generella motiv och aspekter framtrÀder sÀrskilt tydligt i pedagogernas berÀttelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. RÄd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstÄs pÄ olika sÀtt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhÄllande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare Ärskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. NÄgra av pedagogerna ser det som ett annat sÀtt att tÀnka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berÀttelserna Ät genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnÄs.

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.