Syftet med detta examensarbete Àr att göra en formativ utvÀrdering av ett pÄgÄende inkluderingsprojekt utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv för att belysa svÄrigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningar om i vilka sammanhang eleverna Àr delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lÀrare ser pÄ projektets förlÀngning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod anvÀnts. Sex lÀrare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Uppsatsens syfte Àr att utreda hur EU:s förÀndringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att pÄverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. FörÀndringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens anvÀndande av s.k. hybridlÄn för att uppnÄ dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den hÀr förÀndringen har det Àven infogats gemensamma skatteflyktbestÀmmelser i direktivet, bestÀmmelser som samtliga medlemsstater mÄste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har Àven en lag mot skatteflykt.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess gÄr det att identifiera ett behov avresursstöd frÄn moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det Àr svÄrt att finna svarpÄ vilka resurser som avses med detta stöd med hjÀlp av den forskning som finns inom deberörda omrÄdena. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka resurser som moderbolagetstöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företagetS.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Förutom ekonomiska aspekter Àr hÀnsyntagandet av miljömÀssiga och sociala aspekter stÄr nu i fokus i mÄnga organisationers affÀrsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som anvÀnder olika metoder och verktyg för att Ästadkomma hÄllbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrÄgor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, Àr att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömÀssigt hÄllbar utveckling Àr integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjÀlp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001.

I dagens samhÀlle har det blivit vanligare med att arbeta pÄ geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig pÄ samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta pÄ geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp VÀrdregionskap för att finna eventuella förbÀttringsÄtgÀrder. Genom öppna intervjufrÄgor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar pÄ distans söktes svar pÄ frÄgorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes nÀrmaste chef som befinner sig pÄ geografisk distans? Hur upplevs VÀrdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka ÄtgÀrder kan leda till förbÀttringar inom VÀrdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef pÄ distans gav en kÀnsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en inblick i hur lÀrare undervisar i so idag. Vi vill ocksÄ se vad styrdokumenten sÀger om so-Àmnena och utifrÄn litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur vi sjÀlva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger dÀr Àven en kortfattad historisk tillbakablick. DÀrefter följer en litteraturgenomgÄng dÀr vi valt att redovisa de böcker vi anvÀnt var för sig. Eftersom syftet delvis Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med so i skolan idag ansÄg vi det nödvÀndigt att göra en empirisk studie.

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera det sÄ kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanstÀller en del av litteraturdiskussionen som finns pÄ omrÄdet samt empiriskttestar C-CAPM pÄ svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebÀr attöveravkastningen pÄ aktier Àr sÄ stor att det inte stÀmmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie pÄ kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att Àndra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle Àven uppkommer pÄ svensk data..

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lÀrares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas vÀrld gestaltar sig i nulÀget med tanke pÄ delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de bÄda vÀrldarna i nulÀget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framstÀllts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgÄr man frÄn de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad pÄ en medicinpsykologisk modell som lÀgger fokus pÄ avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsÀtts att de förÀndringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna Àr olika, beror snarare pÄ en systemförÀndring Àn en individförÀndring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lÀrare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn pÄ nulÀget för de bÄda skolformerna inte Àr samstÀmmiga nÀr de gÀller verksamhetsfrÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys av diskurserna kring de sÄ kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgÄr frÄn sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjÀrt skeende utan Àven söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förstÄelsen och beskrivningarna i denna studie utgÄr frÄn Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhÀllsstyrningen.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..